Säkerhetsbranschen i förändring

Förtroendeman Ville Siikanen har arbetat som ordningsvakt i över tjugo år och berättar att folk numera bär med sig olika slags vapen och att man också hotar med dessa.

De anställda inom säkerhetsbranschen blir dagligen föremål för provokationer och glåpord i sitt arbete.

”Det är ett ganska hårt och rått språk, man får dödshot, man blir irriterad, det tas bilder och det filmas.”

Enligt huvudförtroendeman Toni Lindgren har denna utveckling pågått redan länge. I och med de senaste dagarnas publicitet har situationen blivit tillspetsad. I vissa diskussionskanaler på nätet har det till och med rått en lynchningsmentalitet.

”Den här offentliga uppståndelsen har fått situationen att explodera. Nu förhåller sig vanliga medborgare fientligt till ordningsvakter.”

Toni Lindgren påminner om att de som arbetar i branschen i regel är kunniga yrkespersoner som gör ett viktigt arbete för att trygga människornas säkerhet.

”Inom alla branscher finns det anställda som inte är lämpliga för sitt jobb. Så är det också inom bevakningsbranschen, så man kan inte stämpla alla anställda inom branschen på basis av enskilda personers gärningar.”

Båda efterlyser mera utbildning inom branschen.

Fler personer med examen i branschen

Säkerhetsbranschen började växa när väktarnas rättigheter utvidgades genom en lagändring 2016. Offentliga övervakningsuppgifter överfördes då från polisen till privata säkerhetsföretag. Redan då väcktes farhågor gällande personalens yrkeskunskap och arbetssäkerheten.

”Polisernas utbildning tar flera år i anspråk, medan utbildningen för de anställda inom den privata säkerhetsbranschen kan vara endast en vecka lång”, konstaterar Eero Löytömäki, utbildningspolitisk expert vid PAM.

”För att bli väktare krävs en 40 timmars utbildning och tillfällig väktare kan man också bli med en kurs på 40 timmar. Ett väktarkort kräver 120 timmar. Detta är tillräckligt enligt lagen, men inte är det ju tillräckligt för olika situationer i det verkliga livet.”

Löytömäki betonar att arbetet inom säkerhetsbranschen kräver stark kompetens och särskilda arbetssäkerhetskrav av de anställda. Sådan kompetens kan inte uppnås med de nuvarande utbildningskraven.

I framtiden borde så många som möjligt som arbetar i branschen ha en yrkesutbildning.

”Utgångspunkten måste vara att alla som arbetar permanent inom branschen ska ha en grund- eller yrkesexamen inom säkerhetsbranschen. Då talar vi redan om en utbildning på 1–3 år istället för ett par veckor.”

En grund- eller yrkesexamen inom säkerhetsbranschen skulle garantera en bättre kompetensnivå och arbetssäkerheten skulle stärkas.

Ett begränsat antal arbetstagare kan utbildas under en kortare kurs för att tillgodose ett snabbt behov.

Löytömäki efterlyser lämplighetstest för utbildningen i branschen. Sådana ordnas till exempel inom social- och hälsovårdsbranschen. För förstavårdare på grundnivå finns det en lämplighetsbedömning, i vilken kan ingå bland annat en intervju med en psykolog eller ett personlighetstest.

”Väktare och ordningsvakter har betydande rättigheter och till arbetsbilden hör även användning av maktmedel. Då det handlar om ett så här ansvarsfullt arbete är det viktigt att se till att de som söker sig till branschen också är lämpliga för den.”

Bättre övervakning

Polisen spelar en central roll i övervakningen av den privata säkerhetsbranschen, eftersom polisinrättningarna ansvarar för den allmänna övervakningen av säkerhetstjänsterna och verksamhetstillstånden för de anställda i branschen inom sina respektive områden. Det har dock uppdagats brister i myndighetens verksamhet.

Avtalsexpert Markku Saikkonen från PAM:s intressebevakningsavdelning berättar att till exempel tillståndspraxisen varierar vid olika polisinrättningar.

”Godkännanden och återkallanden av tillståndskort för väktare och ordningsvakter sker enligt olika kriterier på olika håll i Finland. Till exempel i fråga om rattfylleri kan det vara så att tillståndet dras in vid en polisinrättning, men inte vid en annan.”

Detta beror på bristfälliga anslag för polisen.

Enligt huvudförtroendeman Toni Lindgren återspeglas bristerna i myndighetsövervakningen också i säkerhetsföretagens interna övervakning, till exempel när information om indragning av ett väktarkort inte överförs från polisen till företaget.

Bättre introduktion i arbetet

På grund av den stora arbetskraftsbristen inom branschen finns det inte alltid tid för ordentlig introduktion i arbetet. Lindgren medger att den varierar.

”En nyanställd borde alltid få platsspecifik introduktion, där man går igenom hoten och riskerna. Så är inte alltid fallet.”

Lindgren anser att introduktion och utbildning också är en säkerhetsfråga.

”Man går ut på fältet med bristfälliga kunskaper och man kan stöta på mycket överraskande och hotfulla situationer. Polisen har en helt annan auktoritet på offentliga platser än vi – vi utmanas ständigt.”

Tuff konkurrensutsättning förvränger branschen

Det finns också problem då man köper tjänster av privata säkerhetsföretag. Företag och offentliga instanser som köper tjänster av säkerhetsföretag påverkar branschen genom konkurrensutsättningar. Markku Saikkonen skulle här vilja rikta blicken mot de instanser som köper tjänsterna.

”Säkerhetsbranschen är extremt konkurrensutsatt, ju billigare pris ett företag inom branschen kan sälja sina tjänster för till kunden, desto större är sannolikheten att det vinner konkurrensutsättningen. Här måste blickarna också riktas mot köparen, har man gått för långt?”

Inne på samma linje är också huvudförtroendeman Toni Lindgren, som ser resultaten av den hårda priskonkurrensen i sitt arbete.

”Det billigaste priset avgör i offentliga konkurrensutsättningar. Om man väljer det billigaste har företaget inte råd att satsa på exempelvis chefsarbetet. Det är svårt att få något bra för en billig peng.”

Lindgren uppskattar att efterfrågan på privata säkerhetstjänster växer snabbt. Olika evenemang, konserter, köpcentra och offentliga utrymmen behöver övervakning av ordningen, eftersom polisens resurser inte längre räcker till för detta.

”Ordningsvakterna och väktarna utför ett viktigt arbete i samhället, då de övervakar medborgarnas säkerhet. Våra anställda är också de första som ser människornas illamående och kriserna i samhället.

Förkortad version av artikeln Turvallisuusala murroksessa.