Regeringen Orpo-Purra planerar att sänka nivån på den sociala tryggheten, vilket skulle slå oskäligt hårt mot anställda inom servicebranscherna

Regeringen Orpo-Purra planerar omfattande nedskärningar i socialskyddet, och ifall de blir verklighet, sänker de den månatliga inkomsten för anställda inom servicebranschen med flera hundra euro. Värst skulle nedskärningarna drabba de som jobbar deltid och har familj.  

Enligt PAM:s chefsekonom Olli Toivanen är den sammanlagda effekten av åtgärderna för en deltidsarbetande ensamstående förälder i Helsingfors till och med över 500 euro i månaden.

– Graderingen av arbetslöshetsförsäkringen, slopandet av barnförhöjningar och skyddsdelen för arbetsinkomsterna samt olika försämringar i bostadsbidraget. Dessa riktar sig mot samma hushåll. Då är den sammanlagda effekten enorm, säger Toivanen.

Antalet låginkomsttagare ökar med tiotusentals på grund av regeringens nedskärningar

Deltidsarbete är vanligt inom servicebranscherna, så nedskärningarna drabbar i synnerhet serviceanställda. Andelen kontinuerligt heltidsarbete har minskat ytterligare under de senaste åren inom detaljhandeln och hotell- och restaurangbranschen.

SOSTE Finlands social och hälsa rf, en riksomfattande paraplyorganisation för social- och hälsovårdsorganisationer, har beräknat att antalet låginkomsttagare i Finland kommer att öka med 40 000 personer nästa år på grund av regeringens nedskärningar. Cirka 13 000 av dessa är barn.

Regeringens nedskärningslista för arbetslöshetsförsäkringen är lång. Barnförhöjningar och skyddsdelen som sporrat till arbete slopas, självrisktiderna förlängs och semesterersättningen som betalas ut vid anställningsförhållandets slut förlänger självrisktiden ytterligare.  

Nedskärningar i den inkomstrelaterade dagpenningen för arbetslösa

Barnhöjningarna slopas

Inkomstrelaterade dagpenningen minskar redan efrer två månaders arbetslöshet

Skyddsdelen (300 euro) som sporrat till att ta emot arbete slopas

Självrisktiden förlängs

Indexjusteringarna uteblir

Semesterersättningen förhindrar erhållandet av dagpenning under periodiseringstiden

Arbetsvillkoret som krävs för att få inkomstrelaterad dagpenning fördubblas

Arbetsvillkoret kopplas till lönebeloppet istället för arbetstid (euroisering)

Längden på den inkomstrelaterade arbetslöshetsersättningen förkortas med en gradering

Längden på den inkomstrelaterade arbetslöshetsersättningen förkortas väsentligt i och med en så kallad gradering. Detta kan betyda att för många serviceanställda sänks utkomstskyddet redan efter två månaders arbetslöshet till grunddagpenningens nivå. Finansministern Riikka Purra (sannf) lovade tidigare att längden på den inkomstrelaterade arbetslöshetsersättningen inte ska förkortas, men i praktiken kommer det att ske om regeringens planer förverkligas.

Dessa nedskärningar är så drastiska att de kommer att innebära en kraftigt försämrad inkomst för arbetslösa och de som arbetar deltid.

– Nedskärningen i arbetslöshetsersättningen drabbar i synnerhet de som har familj och deltidsarbete. Som en följd av graderingen får man i en sådan situation upp till 40 procent mindre dagpenning jämfört med dagens lagstiftning. Ett stort antal faller också helt utanför den inkomstrelaterade dagpenningen, säger Toivanen.

Drastiska nedskärningar i bostadsbidraget

Även bostadsbidraget skärs ned med hård hand. Självriskandelen höjs och ersättningsnivån sänks. Indexjusteringarna uteblir vid årsskiftet och arbetsinkomstavdraget på 300 euro som är kopplat till arbetet slopas. Dessutom planerar man att införa en förmögenhetsgräns för bostadsbidraget. De som äger sin bostad kommer att helt nekas rätten till bostadsbidrag.

– Bostadsbidraget har varit helt nödvändigt med tanke på försörjningen för deltidsanställda, särskilt i områden med höga boendekostnader. Nu skärs det ned med upp till mer än 200 euro i månaden för de som bor ensamma och upp till mer än 400 euro i månaden för familjer och övriga hushåll med mer än en person, säger Toivanen.

Nedskärningar i det allmänna bostadsbidraget

Självriskdelen höjs

Ersättningsnivån sänks

Helsingforstillägget avskaffas

Indexjusteringarna uteblir

Förmögenhetsgränser införs

Bostadsägare nekas rätten till bostadsbidrag

Antagandet om kontinuerligt heltidsarbete är förlegat

Regeringen och arbetsministern Arto Satonen (saml) har vid flera tillfällen motiverat nedskärningarna med att syftet är att öka mängden heltidsarbete. Vasabon Johanna Harjunpää jobbar som försäljare och anser att regeringens argument om kontinuerligt heltidsarbete är felaktigt. Harjunpää har arbetat femton år som frisör och nu tio år som försäljare och upplever att beslutsfattarna inte förstår servicebranschernas arbetsförhållanden och hur belastande arbetet är.

Jag upplever att regeringen förstår inte alls hur vår vardag ser ut. Det är lätt att fatta beslut när arbetstiden är från åtta till fyra, med lediga veckoslut.

– Inom handeln är arbetet så splittrat att om man jobbar heltid, innebär det i praktiken ofta en ledig dag i veckan. När kroppen är öm och man blir äldre, är det svårare att hinna återhämta dig på en dag, säger Harjunpää.

– Jag upplever att regeringen förstår inte alls hur vår vardag ser ut. Det är lätt att fatta beslut när arbetstiden är från åtta till fyra, med lediga veckoslut, säger hon.

Exempel: Ensamförsörjare i Helsingfors med deltidsanställning
Bostadsbidraget	– 144 €/mån
Jämkad dagpenning	– 278 €/mån
Sammanlagt	– 422 €/mån

Mindre flexibilitet i arbetslivet

Inom PAM:s avtalsbranscher är det också många som jobbar deltid mot sin vilja. Det finns helt enkelt inte mer timmar att erbjuda. Med de föreslagna nedskärningarna kommer regeringen att försvaga incitamenten att arbeta och flexibiliteten i arbetslivet genom att tvinga alla anställda, oavsett bakgrunden, in i samma form. Enligt chefsekonom Toivanen finns det inom PAM:s avtalsbranscher totalt omkring 50 000 anställda som jobbar deltid mot sin vilja, och regeringen hjälper inte situationen med sina beslut.

– Regeringen skär ned på konsumtionen som riktar sig till inhemsk handel och olika tjänster, mitt i en lågkonjunktur. Skattelättnader till de som har det bra ställt ökar inte efterfrågan på samma sätt.

– De här nedskärningarna skapar inte fler heltidsjobb och försvagar samtidigt incitamenten och möjligheterna till deltidsarbete, säger Toivanen.

Exempel: Helsingforsbo med deltidsanställning	
Bostadsbidrag	– 151 €/mån
Jämkad dagpenning	– 174 €/mån
Yhteensä	– 325 €/mån

Nedskärningar riktas mot låginkomsttagare

I regeringsprogrammets avsnitt om välbefinnandet i arbetet står det att regeringen ”främjar jämställdhet och likabehandling i arbetslivet”. Kvinnor har oftare än män atypiska anställningar så regeringens nedskärningsbeslut bidrar till ojämlikheten i arbetslivet och löneskillnaderna mellan könen. Enligt Harjunpää riktar sig nedskärningarna till fel personer – de som redan har en osäker inkomstnivå.

Om nedskärningarna riktas till deltidsanställda, är det inte längre lönsamt att jobba. Man borde i stället uppmuntra till deltidsarbete snarare än att slopa incitamentet för det.

– Om nedskärningarna riktas till deltidsanställda, är det inte längre lönsamt att jobba. Harjunpää ser att man borde i stället uppmuntra till deltidsarbete snarare än att slopa incitamentet för det.

I stället för nedskärningar efterlyser Harjunpää satsningar på välbefinnande i arbetet och förbättringar i bland annat planeringen av skiften för att folk ska orka i arbetslivet.

– Om man måste hasta för att hinna göra sitt jobb, är något fel. Arbetstakten ska vara sådan att du kan utföra arbetet i fred. Och om du inte hinner, måste man ta in fler för att jämna ut arbetsbördan. Här spelar arbetsskiftplaneringen och de mål som ledningen satt upp en mycket viktig roll, avslutar Harjunpää.

Text: Pauli Unkuri