Löneklasserna inom logistiken förnyas

Det traditionella lagret har genomgått en snabb förvandling. Utöver automatiseringen av logistiken påskyndade coronatiden omvälvningen inom handelsbranschen. Näthandeln ökade kraftigt och logistikens betydelse blev tydligare, när inköpen skulle levereras direkt hem till kunderna.

Via en modern logistikcentral strömmar varorna snabbt och kostnadseffektivt ut till butikerna och konsumenterna. Logistikens funktioner är digitaliserade och automatiserade. Arbetstagarna sitter inte nödvändigtvis längre i en truck, utan arbetar mer med digitala redskap och robotar.

”Hittills har kollektivavtalet endast känt till en lönegrupp, trots att arbetets svårighetsgrad i företagens logistikuppgifter har kunnat variera stort. Vid logistikanläggningarna behövs allt oftare personer som kan hantera digitala hjälpmedel och övervaka processer”, säger ledande arbetsmarknadsexpert Antti Huotilainen vid Finsk Handel.

Uppdatering av kollektivavtalet

I den här omvälvningen har den enda löneklassen i det gamla kollektivavtalet inte på länge på ett sanningsenligt sätt beskrivit de nya arbetsbilderna inom branschen.

”Det är inte särskilt rättvist om samma minimilön fastställs i kollektivavtalet för de grundläggande uppgifterna vid ett logistikcenter som för hanteringen av logistikprocesserna”, konstaterar PAM:s avtalsexpert Jyrki Sinkkonen vid intressebevakningsavdelningen.

Det nya lönesystemet, som uppstått i samarbete mellan PAM och Finsk handel, svarar på det här behovet.

Fyra löneklasser på olika nivåer

Från och med början av nästa år är uppgifterna inom logistiken uppdelade i fyra löneklasser enligt svårighetsgrad.

• Yrkesuppgift
• Krävande yrkesuppgift
• Specialyrkesuppgift
• Sakkunniguppgift

De tre första nivåerna får minimilöner och den mest krävande fjärde nivån är avtalsbaserad.

I det nya lönesystemet bedöms arbetsuppgiften, inte arbetstagaren.

Lönen för de anställda inom logistiken fastställs alltså inte längre enligt befattningen, utan på basis av den kompetens som uppgiften förutsätter. Faktorer som påverkar uppgiftens svårighetsgrad är till exempel användningen av prövningsrätt, arbetets självständighet samt typen av interaktion som krävs i uppgiften.

På samma sätt som för logistikuppgifterna reformeras även lönesystemen för tjänstemännen (f.d. kontorsarbetare) och ICT-tjänstemännen inom handeln. Där syns reformen främst som uppdaterade svårighetsklassificeringar.

Synliga utbildnings- och karriärvägar

Antti Huotilainen, som via företagsintervjuer bekantat sig med lönesättningen inom handeln, berättar att arbetsgivarna redan tidigare har byggt upp egna lönesystem, som identifierar de olika elementen i uppgiftens svårighetsgrad. Detta har också varit nödvändigt för att företagen ska kunna behålla sin kompetenta arbetskraft.

Nu förs arbetets förändrade karaktär också in i kollektivavtalet, dvs. det blir synligt i det nya lönesystemet i kollektivavtalet. Huotilainen anser att det är särskilt bra att det nya lönesystemet som införts i kollektivavtalet synliggör de olika utbildnings- och karriärvägarna inom branschen.

Det nya systemet är en attraktionsfaktor

Jyrki Sinkkonen vid PAM bedömer att reformen av lönesystemet i kollektivavtalet ökar branschens attraktionskraft. Det uppdaterade kollektivavtalet marknadsför på sätt och vis branschen för ungdomar som planerar sin framtid.

”Ungdomar kan bli inspirerade av en yrkesexamen i logistikbranschen då det står i kollektivavtalet att det finns flera löneklasser, och man kan planera sin karriär från grundläggande uppgifter ända till sakkunnig- och ledningsuppgifter.”

Sinkkonen, som i åratal skött intressebevakningen för lagerarbetare, minns en tid då omsättningen på lagerarbetare var hög. Nu vill man hålla fast vid sina anställda, för det kan ta flera månader att introducera en ny anställd i arbetet.

Arbetsgivaren och förtroendemannen bedömer uppgiftens svårighetsgrad tillsammans

Reformen framskrider så att arbetsgivaren under detta år går igenom uppgiftsbeskrivningen tillsammans med förtroendemannen (eller tillsammans med en annan representant/andra representanter för personalen, om det inte finns någon förtroendeman).

För varje arbetsuppgift på arbetsplatsen utarbetas en beskrivning utifrån vilken uppgiften placeras i en svårighetsklass.

Jyrki Sinkkonen är nöjd över att förtroendemännen och arbetsgivarna samarbetar för att genomföra reformen i praktiken.

”Att personalen och arbetsgivaren för en intensiv dialog på arbetsplatserna är enbart en bra sak och till fördel för alla. Det behövs mer gemensamt utvecklingsarbete i arbetslivet. Detta nya lönesystem håller dialogen igång även i framtiden, för arbetet förändras snabbt och det krävs ständig vaksamhet för att hålla arbetsbeskrivningarna uppdaterade.”

Härnäst reformeras försäljarnas lönesystem

Under den innevarande avtalsperioden står en reform av försäljarnas lönegrunder i tur. Kartläggnings- och planeringsarbetet har redan börjat i arbetsgruppen där båda förbunden deltar.

Antti Huotilainen vid Finsk handel berättar att det i stort sett handlar om samma sak som inom logistiken. I synnerhet kommer man att börja kartlägga de olika delområdena i svårighetsgraden för försäljarnas arbetsuppgifter, som kollektivavtalet ännu inte känner till. Behöver man till exempel produktkännedom, interaktionsfärdigheter, kännedom om eller tillämpning av processer i uppgiften?

”Det är rättvist att belöna kompetens, krävande uppgifter och prestationer i arbetet. Kollektivavtalet ger en grund och en miniminivå. Företaget ska identifiera vilka krävande element som ingår i arbetsuppgifterna och bygga upp systemet enligt det. Detta ger arbetsgivaren större prövningsrätt och ställer ytterligare krav på arbetsledningen.”

PAM:s avtalsexpert Sirpa Leppäkangas säger att också i utvecklingsarbetet av försäljarnas lönesystem kommer företag och representanter för personalen inom handeln att tas med. Reformen inom logistiken är banbrytande och fungerar som exempel.

”När vi omsätter logistikens system i praktiken, lär vi oss samtidigt hur svårighetsklassificeringen fungerar och enligt vilka förfaranden uppgifterna ska placeras i svårighetsklasserna. Den kunskapen är viktig, eftersom det i försäljningens och försäljarnas värld finns till och med mera olika slags företag än inom handelslogistiken, och väldigt olika arbetsbeskrivningar.

Leppäkangas säger att utvecklingsarbete i samarbete med arbetsgivarförbundet innebär daglig kontakt och kontinuerlig förståelse för båda parters mål och behov.

”Fokus ligger starkt på framtiden. Vart är världen på väg och hur svarar man på detta på arbetsplatserna? Hur mår de anställda inom handeln bra och hur blir företagen framgångsrika?”