Kollektivavtalsförhandlingar är en balansakt

Resultatet av kollektivavtalsförhandlingarna påverkar hundratusentals människors liv. Förhandlingsprocessen är full av utmaningar, med olika mål, meningsskiljaktigheter och risk för strejker. Mellan förhandlingarna görs hela tiden utvecklingsarbete i bakgrunden med målet om en bättre framtid för hela branschen och såklart för alla som jobbar i den.

– I kollektivavtalsförhandlingarna finns alltid två parter – arbetstagarna genom PAM och arbetsgivarna genom Finsk Handel. Vi sitter aldrig ensamma vid förhandlingsbordet, påminner Jyrki Sinkkonen, avtalsexpert på PAM som ansvarar för kollektivavtalet inom handeln.

Avtalsförhandlingarna, där man bland annat enas om löner, arbetstider och andra anställningsvillkor mellan arbetstagare och arbetsgivare, är inte alltid enkla, särskilt när parternas synsätt står långt ifrån varandra.

Båda parterna har egna mål, och ibland är det svårt att förena dem.

– När förhandlingarna är som bäst, kan de leda till lösningar som gynnar både arbetstagarna och utvecklingen av hela branschen. Detta kräver ömsesidigt förtroende mellan parterna och en vilja att hitta lösningar, förklarar Sinkkonen.

Handelsbranschen har länge varit under förändring, särskilt vad gäller arbetstider och anställningsformer. Digitalisering och ökande arbetskrav påverkar också arbetet och dess utformning.

Sinkkonen påpekar att utveckling av anställningsvillkoren, och därmed förbättring av arbetsförhållanden och försörjningsmöjligheter för arbetstagare, är ett långsiktigt arbete över flera avtalsperioder. Alla konflikter hinner inte lösas innan nya fenomen och utmaningar dyker upp.

– Båda parterna har egna mål, och ibland är det svårt att förena dem. Det såg vi bland annat under förra avtalsrundan när det nya kollektivavtalet för handeln slöts först efter strejker våren 2023, säger Sinkkonen.

Handelns kollektivavtal löper ut i januari

En hektisk höst och vår väntar, något som både Sinkkonen och ledande arbetsmarknadsexpert Antti Huotilainen på Finsk Handel är medvetna om. Just nu förbereder sig såväl arbetsgivarna inom sin organisation som PAM och arbetstagarna inför de kommande förhandlingarna. Handelns kollektivavtal löper ut den 31 januari 2025. Om inget nytt avtal finns då, hamnar branschen i avtalslöst läge.

I båda förbunden pågår förberedelser med liknande processer: att lyssna på medlemmarna, samla in information och formulera önskemålen till gemensamma mål och detaljerade skrivningar för de kommande kollektivavtalstexterna.

Båda parter har sannolikt flera egna förändringsförslag och krav med sig till förhandlingarna. Arbetstagarsidan fokuserar exempelvis på löneökningar, medan arbetsgivarna kan ha egna mål gällande arbetstider.

Huotilainen från Finsk Handel förklarar att det inte är enkelt att förbereda sig för avtalsrundan och att sätta upp förhandlingsmål.

– Handelsbranschen är stor, och kollektivavtalet påverkar brett. Vår uppgift är att hitta gemensamma nämnare för dagligvaruhandeln, specialhandeln och teknisk grossisthandel samt att navigera mellan olika lösningar för att hitta en helhetslösning som passar arbetsgivarsidan. Detta kräver balansgång mellan olika behov, förklarar Huotilainen.

Inom Finsk Handel fattar styrelsen de slutliga besluten om kollektivavtalsförhandlingarna i november–december. På PAMs sida bestäms målen av förbundets styrelse, efter att hundratals förslag har omformats till teman för respektive bransch. PAMs mål är att hitta en lösning som tryggar arbetstagarnas köpkraft, ger fler heltidsarbete och förbättrar livskvaliteten och arbetsvälbefinnandet, avslutar Sinkkonen.

Text och bild: Minna Räsänen