Hotas anställda i låglönesektorer av ett svagare uppsägningsskydd?
Regeringen har på måndag skickat ett lagförslag om uppsägningsgrunder som har samband med arbetstagarens person ut på remiss. PAM anser att det är orättvist att försvaga anställningstryggheten, eftersom det kommer att leda till ökad otrygghet och ojämlikhet. PAM vill genom kollektivavtal säkra nuläget.
PAM anser att de föreslagna ändringarna stärker arbetsgivarens ställning som den starkare parten i anställningsförhållandet och försvagar arbetstagarens ställning och anställningstrygghet.
De ändringar som regeringen nu föreslår syftar till att göra det lättare för arbetsgivare att säga upp enskilda anställda så att arbetsgivare kan bli av med felrekryteringar.
– Vi har en prövotid på sex månader under vilken anställningen kan sägas upp. På den tiden hinner arbetsgivaren se till att rekryteringen lyckas, säger Annika Rönni-Sällinen, ordförande för Servicefacket PAM.
Vårt mål är att genom kollektivavtal säkra nuvarande uppsägningsskydd för anställda inom servicebranscherna.
Regeringen har genom sina åtgärder redan på många sätt försvagat försörjningen för låginkomsttagare och i synnerhet kvinnor, vilket har skapat osäkerhet.
– Vi anser att de nuvarande villkoren för uppsägning är tillräckliga. Det nya förslaget skulle skapa mer otrygghet för anställda, påpekar Rönni-Sällinen.
Industrifacket lyckades i sina förhandlingar säkra den nuvarande nivån på uppsägningsskyddet.
– Vi kommer att avge ett uttalande där vi motsätter oss förslaget. Vårt mål är att genom kollektivavtal säkra nuvarande uppsägningsskydd för anställda inom servicesektorn. Men arbetsgivarförbund som företräder arbetsgivare har hittills visat lite intresse för detta, konstaterar Rönni-Sällinen.
Konsekvensanalyser talar inte för regeringens förslag
Regeringen har motiverat lagförslaget med förbättrad sysselsättning. Men enligt förslaget har uppluckringen av uppsägningsgrunderna inte haft någon större inverkan på sysselsättningen och andra konsekvensanalyser talar inte heller för ett behov av lagändringar.
Förslaget bereddes i trepartssamarbete i en arbetsgrupp som bestod av regeringsföreträdare, arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer, men gruppen lyckades inte skapa en samsyn i frågan.
Enligt centralorganisationerna kommer de föreslagna lagändringarna att avsevärt försvaga arbetstagarnas ställning och anställningstrygghet utan balanserande åtgärder.
I dagens läge krävs det ett sakligt och vägande skäl för uppsägning. Enligt regeringens förslag skulle det räcka med bara ett sakligt skäl.
Regeringen motiverar förslaget också med att det kommer att öka arbetsgivarnas rättssäkerhet i situationer där lagligheten av en uppsägning på grunder som har samband med arbetstagarens person tidigare kunnat ifrågasättas.
– Enligt vår mening är det utifrån förslaget helt omöjligt att veta var gränsen för en laglig uppsägning går i framtiden. Det tar flera år innan vi får veta vad de nya bestämmelserna innebär i praktiken och var gränsen för en uppsägning går. Detta bidrar till osäkerhet hos såväl anställda som arbetsgivare.
Vad tyckte du om detta innehåll?
Uppgörelsen i bevakningsbranschen ger höjda löner och bättre villkor – lönerna höjs med 7,8 procent under avtalsperioden
Höjda löner, bättre trygghet och mer flexibilitet i vardagen
