Det goda affärsresultatet bör också synas i de anställdas plånböcker

Servicefacket PAM:s ordförande Annika Rönni-Sällinen påminner om att anställda inom servicebranscher spelar en viktig roll i företagets goda resultat. Keskos rörelsevinst var 243 miljoner euro i juli-september när det för ett år sedan var 236 miljoner. Omsättningen uppgick till 3 miljarder euro. Även kläd- och skohandeln har tagit ny fart igen efter pandemin.

”Mot bakgrund av detta verkar det finnas gott om reserv för löneutbetalningar”, konstaterar Rönni-Sällinen. Resultatet väcker hopp hos de anställda inför framtida löneförhandlingar.

”Det går bra för företaget och de anställda är medvetna om det. Förväntningarna inför löneförhandlingarna är höga och vi hoppas att det goda resultatet också bidrar till att trygga de anställdas köpkraft”, säger Mikko Ruokonen huvudförtroendeman för Kesko PT logistik.

Ruokonen säger att prisökningen oroar många.

Enligt konjunkturbarometern är upp till 84 procent av de anställda inom servicebranscherna oroliga för sin ekonomi.

”Hur betalar man för el och mat? Det är den största oron när jag pratar med mina kollegor. Många frågar om löneförhandlingar. Vad händer? Vart är vi på väg? Intresset är stort bland de anställda.”

Ruokonen började jobba med logistik på Keskos lager för 23 år sedan. Han har sett hur branschen förändrats. Centraliseringen av funktioner och automatiseringen har ökat arbetstempot.

”Det är väldigt hektiskt, det finns inga lugna period här i kärnfunktionerna. Det brinner i knutarna nästan hela tiden.”

Brist på kompetent arbetskraft

Ruokonen säger att personalomsättningen på lagret är hög och branschen plågas av att det är brist på kompetent arbetskraft. Detta bekräftas också av PAM:s ekonom Olli Toivanen som säger att det särskilt råder brist på erfarna medarbetare och arbetsledare inom handeln.

”Dessutom är det allt svårare att tillsätta deltids- och visstidsanställningar som kan innebära svårare arbetstider. Arbetsuppgifter inom handeln som kräver olika specialkunskaper har också dykt upp i statistiken under de senaste månaderna. Till exempel inom partihandeln tar det ännu längre tid att fylla lediga positioner.”

Mikko Ruokonen efterlyser snabba åtgärder för att öka branschens attraktionskraft.

”Lönen och hur man tar hand om personalen påverkar branschens attraktionskraft.”

K-Citymarkets huvudförtroendemn Anne Kuronen känner också igen Ruokonens tankar om brådskan. Antalet butiksbiträden minskar hela tiden.

”Det är ju klart att då antalet anställda har dragits ned till miniminivån så gör handeln ett bättre resultat.”

Utökade öppettider har också bidragit till mer oregelbundna arbetstider: man kan ha skift sent på kvällen eller dygnet runt.

”Den låga timlönen lockar inte, även om man får extra för kvällar och helger. Man är borta från familjen, men ersättningen för det är rätt liten”.

Enligt Kuronen räcker det inte längre med beröm för ett väl utfört arbete utan nu förväntar man sig konkreta och tydliga löneökningar.

De anställda spelar en nyckelroll när företaget gör ett gott resultat.

Också arbetsgivarsidan måste bära sitt ansvar för att anställda får det hela att gå ihop ekonomiskt i en situation med hög inflation.

Fattigdom bland förvärvsarbetande förvärras av det stora antalet deltidsanställda inom handeln. Ungefär hälften av de totalt 39 000 deltidsanställda inom handeln arbetar deltid mot sin vilja.

PAM:s ordförande Annika Rönni-Sällinen är tydlig inför de kommande löneförhandlingarna. De anställda har fått vara flexibla och ställa upp extremt mycket under de senaste åren, dels på grund av pandemin, så det goda affärsresultatet som uppnåddes nu bör också synas i de anställdas plånböcker.

Det är dags att höja lönerna till en nivå som garanterar köpkraften och ökar branschens attraktionskraft.