Spelregler för anställningsintervjuer – får arbetsgivaren fråga vad som helst?

Vilka uppgifter om den sökande får arbetsgivaren samla in?

Under rekryteringsprocessen ska arbetsgivaren i huvudsak få alla personuppgifter från den sökande själv. Arbetsgivaren kan be den sökande att lämna in olika intyg. Arbetsgivaren får inte samla in uppgifter utan den sökandes samtycke – ett samtycke krävs även för informationsnätverk, alltså för uppgifter som samlas in genom att ”googla” med en sökmotor på internet.

Det samma gäller även för begäranden om personuppgifter från referenspersoner och tidigare arbetsgivare. Om den sökande har gett sitt samtycke till insamling av hens personuppgifter ska arbetsgivaren berätta när uppgifterna samlas in.

Arbetsgivaren har dock rätt att samla in kreditupplysningar och brottsregisteruppgifter för att ta reda på hur pålitlig den sökande är. Utan den sökandes samtycke kan arbetsgivaren endast samla in sådana uppgifter under stränga kriterier, det vill säga om det är berättigat och motiverat med tanke på arbetsuppgiften eller arbetsplatsen. Den sökande ska informeras om att uppgifterna samlas in på förhand. Kreditupplysningar får arbetsgivaren endast samla in om den person som har valts till arbetsuppgiften.

I servicebranschen är de arbetsuppgifter som uppfyller dessa stränga kriterier i det närmaste uppgifter som rör värdetransporter, väktaruppgifter och städnings- och hemvårdsuppgifter som görs i privata hem utan övervakning. I servicebranschen är det i princip endast flygplatser som är sådana arbetsplatser, där en säkerhetsutredning av polisen kan krävas.

Får arbetsgivaren fråga vad som helst under en anställningsintervju?

Under intervjun bör den sökande lyssna noga på frågorna och i lugn och ro formulera sitt svar. Den sökande bör vara ärlig men också fundera på hur hen ska svara på frågorna och om det lönar sig att inte berätta vissa saker. Det finns nämligen vissa saker som arbetsgivaren som huvudregel inte får lov att fråga om. I sådana fall kan den sökande låta bli att svara på frågan eller ge ett kortfattat svar.

Jämställdhetsombudsmannen har i ett utlåtande konstaterat att det strider mot lagen om jämställdhet att i samband med rekrytering fråga om saker som har med föräldraskap och familjeförsörjningsplikter att göra.

Förbjudna frågor är

• frågor om familjeförhållanden eller civilstånd
• graviditetsrelaterade frågor
• frågor om planer på att skaffa barn
• frågor om antalet barn
• frågor om arrangerande av barnavård.

Dessa frågor kan heller inte rättfärdigas genom att säga att det är frivilligt att svara.

Lagen föreskriver att arbetsgivaren i en rekryteringsprocess endast får behandla personuppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsgivarens anställningsförhållande. Arbetsgivarens rätt att samla in personuppgifter genom att fråga efter dem under en anställningsintervju ska kontrolleras med beaktande av arbetsuppgiften som söks. Nödvändiga är främst uppgifter som visar på den sökandes kompetens och lämplighet för uppgiften i fråga. Därtill är uppgifter om hälsotillstånd nödvändiga om de har en direkt betydelse för anställningsförhållandet. Enligt lagen kan man inte avvika från kravet på nödvändighet – inte ens om den sökande själv föreslår det.

Måste man svara på alla frågor?

Den sökande kan i princip låta bli att svara på sådana frågor som inte är nödvändiga med tanke på anställningsförhållandet.

Sådana frågor kan till exempel vara

• frågor om utförande eller underlåtenhet att utföra värnplikt
• frågor om religion
• frågor om sexuell läggning
• frågor om användning av alkohol
• frågor om politisk övertygelse
• frågor som rör familjemedlemmar eller andra personer.

Dataombudsmannen har i ett utlåtande även förhållit sig kritisk till frågor i stil med ”vad vill du i livet” och ”berätta om din bakgrund, din familj och dina hobbyer”. Sådana frågor och uppgifter som erhålls via sådana frågor är i allmänhet inte motiverade och nödvändiga i en rekryteringsprocess och med tanke på anställningsförhållandet.

I praktiken är det dock ofta så, att det kan äventyra möjligheten att bli anställd om den sökande låter bli att svara på frågorna. Den sökande kan dock med stöd av kravet på nödvändighet ge ett kortfattat eller bristfälligt svar på frågor som inte har ett direkt samband med anställningsförhållandet. Enligt lagen får ett kortfattat eller bristfälligt svar inte leda till negativa konsekvenser för den sökande.

Det är inte heller tillåtet att fråga om samtycke till ett narkotikatest och du är inte tvungen att lämna in ett intyg om det. Arbetsgivaren kan dock i urvalsprocessen låta bli att beakta en sökande som inte lämnar in ett intyg till arbetsgivaren – särskilt om de lagstadgade förutsättningarna för att kräva ett narkotikatest uppfylls.

Användbara länkar

• Lag om integritetsskydd i arbetslivet 759/2004
• Regeringens proposition med förslag till lag om integritetsskydd i arbetslivet RP 75/2000
• Jämställdhetsombudsmannens utlåtande: Työhaastattelussa ei saa kysyä raskaudesta… TAS/370/2010

Läs också

• PAM:s karriärtjänster – stöd för sysselsättning
• Drogtest före eller under anställningsförhållandet