Äldre arbetstagare – arbetsorganisation, rehabilitering och stöd

Arbetsgivaren har huvudansvaret för att arbetsförmågan och välbefinnandet främjas på arbetsplatsen. I varje organisation är det bra att se hela bredden av välbefinnande i arbetet, skapa gemensamma spelregler för att främja och upprätthålla arbetsförmågan och välbefinnandet samt koppla allt detta till chefsarbete och ledarskap. 

Förändringar i de äldres arbetsförmåga ska beaktas  

Chefens uppgift är att följa upp medarbetarnas arbetsförmåga och uthållighet. När chefen ser eller får veta att någon har problem med arbetsförmågan måste det utredas om en annan arbetsorganisation eller mer handledning kan vara lösningen. Arbetstagaren kan också själv ta upp sina svårigheter att klara av arbetet. Det första steget i utredningen av arbetsförmågan är modellen för tidigt stöd. 

Dessutom ska de äldres arbetsförmåga beaktas när faror och risker utreds och bedöms. Alla arbetsgivare ska bedöma faror och risker i enlighet med arbetarskyddslagen. Bedömningen och riskhanteringsåtgärderna ska bland annat ta hänsyn till arbetstagarens ålder och andra personliga förutsättningar samt egenskaper som kön och yrkesskicklighet. 

Sätt och stöd för uthållighet i arbetet 

Ändrade arbetsuppgifter 

Beroende på arbetstagarens arbetsförmåga och situation kan arbetet omorganiseras internt på arbetsplatsen eller arbetstiderna och arbetsformerna anpassas. Ändringarna kan införas för viss tid eller permanent beroende på arbetstagarens behov och situation. 

Arbetstidsförändringar 

Arbetstagaren och arbetsgivaren kan avtala om en förkortad arbetsvecka eller arbetsdag när det är tillämpligt. Många arbetsgivare har särskilda åldersprogram, som exempelvis kan ge extra ledighet med lön till dem som varit länge i arbetslivet. 

Stödet för arbetsförmåga och uthållighet kan inbegripa tillfälliga arbetstidsförändringar. Ibland räcker det att begränsa förläggningen av arbetstiden, såsom nattarbete eller tidiga skift, eller kanske arbetsresorna. 

I vissa lägen kan arbetsförmågan stödjas genom olika sociala förmåner. Läs mer om dessa nedan. 

Ergonomiska förbättringar 

Behövs det nya arbetsredskap, möbler eller ändringsarbeten på arbetsplatsen för att en person ska stanna eller återgå i arbete ska arbetsgivaren möta dessa behov – naturligtvis med beaktande av företagets resurser. Ergonomin är viktig och arbetsgivaren ska se till att tekniken och verksamheten anpassas för arbetstagaren. 

Arbetsgivaren kan få stöd för nya arbetsredskap eller möbler, ändringsarbeten eller hjälp från en annan arbetstagare åt någon som ska anställas eller är anställd och vars skada eller sjukdom förutsätter specialarrangemang. Stödet är inte avsett för arbetsplatsens normala ergonomilösningar. Arbetsgivaren ska täcka en del av kostnaderna, om stödet möter behoven hos någon som redan är anställd. Stödet beviljas av Arbets- och näringsbyrån och uppgår till högst 4 000 euro/person. 

Rehabilitering  

Om de ovannämnda arbetsplatsåtgärderna inte hjälper behövs det rehabilitering för att fortsätta och hålla sig kvar i arbetslivet. Det finns en indelning i medicinsk, yrkesinriktad och social rehabilitering. Av dessa är de medicinska och yrkesinriktade formerna av rehabilitering viktigast för fortsättningen i arbetslivet. Företagshälsovården vägleder i rehabiliteringsfrågor.  

Medicinsk rehabilitering kan ordnas av hälsocentraler, sjukhus, företagshälsovården och FPA beroende på sjukdom och skada. Olycksfallsförsäkringsanstalterna ersätter medicinsk rehabilitering som en del av sjukvården, om rehabiliteringsbehovet beror på arbetsolycksfall eller yrkessjukdom. 

Yrkesinriktad rehabilitering hjälper personer i arbetsför ålder att fortsätta i arbetslivet med samma eller nya arbetsuppgifter. Rehabiliteringen är riktad till dem som riskerar att förlora arbetsförmågan de närmaste åren på grund av sjukdom eller andra hälsoskäl. Rehabiliteringen kan genomföras som arbetsprövning, arbetsträning, tilläggsutbildning, omskolning till en ny bransch eller uppgift, eller näringsstöd för start av egen företagsverksamhet. 

KIILA-rehabilitering är FPA:s yrkesinriktade rehabilitering för arbetstagare. Målet är att förbättra arbetsförmågan och möjligheterna att stanna i arbetslivet.  

FPA erbjuder även riktad rehabilitering för vissa sjukdomar eller skador. Syftet är att ge stöd och hjälp så att personen klarar vardagen och arbetet trots sjukdom. 

Utkomst och förmåner 

Den som arbetar har rätt till sociala förmåner om utkomsten inte kan tryggas på grund av försämrad arbetsförmåga. Om de lagstadgade förutsättningarna för arbetsoförmåga uppfylls, har arbetstagaren rätt till sjukdagpenning, partiell sjukdagpenning, rehabiliteringspenning eller partiell rehabiliteringspenning, sjuk- eller invalidpension, delinvalidpension, stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen (utbetalas till arbetsgivaren) eller förmåner enligt lagen om olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar. 

Sjukdagpenning 

Sjukdagpenning beviljas om personen inte kan utföra sitt arbete på grund av sjukdom eller olycksfall. FPA betalar sjukdagpenning efter 9+1 sjukdag. I merparten av kollektivavtalen är villkoren att arbetsgivaren betalar sjuklön till arbetstagaren under en viss tid medan arbetsgivaren får arbetstagarens dagpenning från FPA för samma tid. Vid fortsatt sjukdom efter den tiden betalar FPA ut dagpenningen direkt till arbetstagaren. Arbetsgivarens betalningsskyldighet under sjukdomstiden och hur länge sjuklön betalas beror på kollektivavtalsbestämmelserna. 

Läs mer om sjuklön och diagnoser och rätt till lön under sjukdomstiden. 

Partiell sjukdagpenning 

Den som är oförmögen att arbeta enligt sin normala arbetsbeskrivning men klarar ett deltidsarbete kan få partiell sjukdagpenning som stöd för att stanna i arbetslivet eller återgå i arbete efter en lång sjukdom. Förmånen beviljas av FPA utifrån företagshälsovårdsläkarens eller den egna läkarens och arbetsgivarens bedömningar. Förmånen är 50 % av den normala sjukdagpenningen. 

Mer om partiell sjukledighet och partiell sjukdagpenning. 

Rehabiliteringspenning och partiell rehabiliteringspenning 

Vid yrkesinriktad rehabilitering betalas rehabiliteringspenning för den tid personen är förhindrad att utföra sitt arbete. Om personen arbetar på deltid utbetalas partiell rehabiliteringspenning. 

Hel eller partiell rehabiliteringspenning kan fås från det egna arbetspensionsförsäkringsbolaget eller FPA beroende på rehabiliteringsanordnare. Ett arbetspensionsförsäkringsbolag kan även anordna rehabilitering för personer med invalidpension och då beviljas personen rehabiliteringsstöd. Ett arbetspensionsförsäkringsbolag kan även bevilja förmåner enligt prövning såsom rehabiliteringsunderstöd för väntetid och mellanliggande tid i arbetspensionsrehabilitering och tid för utarbetande av en rehabiliteringsplan. 

Sjuk-/invalidpension 

Sjuk-/invalidpension kan fås permanent eller för viss tid som rehabiliteringsstöd. Permanent sjuk-/invalidpension beviljas om arbetsförmågan är så nedsatt att personen inte kan utföra något arbete alls. Villkoren är inte lika strikta om personen är över 60 år – då bedöms arbetsförmågan endast i förhållande till det egna arbetet och dess krav.  

Delinvalidpension 

Den som förlorar sin arbetsförmåga partiellt men klarar av ett deltidsarbete kan få delinvalidpension. I dessa situationer är det värt att diskutera med arbetsgivaren och försöka arbeta vidare med ett deltidsavtal. 

Förmåner enligt lagen om olycksfall och yrkessjukdomar 

Om arbetsförmågan har förlorats i ett arbetsolycksfall betalas ersättning och rehabilitering enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. 

Vem ger råd? 

Arbetstagare kan fråga arbetarskyddsfullmäktigen eller förtroendemannen om stöd och råd. Vissa stora arbetsgivare kan ha en utsedd koordinator för arbetsförmåga från personaladministrationen eller företagshälsovården. Koordinatorn ger stöd och hjälp i frågor som gäller rehabilitering, arbetsförmåga och motivation. 

Det går också att fråga FPA eller rehabiliteringsexperterna på ditt arbetspensionsförsäkringsbolag om råd. Du kan alltid vända dig till dem i rehabiliteringsfrågor. 

Användbara länkar 

• Arbetshälsoinstitutet: Anpassning av arbetet
• FPA: Rehabilitering 
• Guide för social trygghet 

Läs också 

• Identifiera faror och bedöma risker 
• Hälsofrämjande verksamhet upprätthåller arbetsförmågan