Arbete i värme eller kyla

Arbetarskyddets årliga verksamhetsprogram ska inkludera de åtgärder som vidtas för att förbättra värmeförhållandena på arbetsplatsen.  

Värmeförhållandena och deras inverkan på hälsan ska även bedömas av företagshälsovården när den gör 

• arbetsplatsutredningar 
• nyanställningsundersökningar 
• och periodiska hälsoundersökningar. 

Företagshälsovården ger rekommendationer om pauser, skyddskläder och förebyggande åtgärder. 

Rekommendationer om temperaturgränsvärden och temperaturer 

Värmeförhållandena ska upprätthålla kroppens värmebalans och värmekomfort. Förutom temperaturen påverkas värmeförhållandena av bl.a. luftfuktighet, luftström (drag) och värmestrålning. Andra påverkande faktorer är arbetets art, belastning, hur arbetet utförs och klädsel. 

Riktvärden för temperaturer och luftströmmar har angetts enligt arbetsbelastning: 

• lätt sittande arbete 21–25 °C, t.ex. kassa- och kontorsjobb 
• lätt arbete 19–23 °C, t.ex. påfyllning och plockning av mindre varor 
• medeltungt arbete 17–21 °C, t.ex. lagerarbete, försäljararbete 
• tungt arbete 12–17 °C, t.ex. manuella lyft av tunga laster. 

Rekommenderad luftfuktighet är 30–70 %. 

Arbete i heta eller varma förhållanden 

Sommartid plågas flertalet arbetstagare i servicebranscherna av värmen. Affärer, kontor och lager saknar ofta luftkonditionering eller så är den ineffektiv. I restaurang- och serveringskök är värmen ett problem året om, och temperaturerna kan stiga till +40°C. 

Arbete i höga temperaturer belastar kroppen. Hjärtat slår snabbare och ansträngs. De vanligaste symtomen är trötthet, huvudvärk och illamående. 

Arbetstagaren kan minska sin värmebelastning genom att välja lättare, lösare kläder som är lämpliga för arbetet. Det är viktigt att bibehålla kroppens vätske- och saltbalans. Om vätska inte fylls på stiger temperaturen i de inre organen och uttorkningen av kroppen belastar blodcirkulationen. Utan skyddsåtgärder kan det leda till värmekramper, värmesvimning och rentav värmeslag. Värmen sänker den psykiska prestationsförmågan och ökar risken för olycksfall. 

Hur får man ned värmen? 

En fläkt kan vara bra som tillfällig hjälp mot värmen under några heta dagar. Placeringen av fläkten ska vara genomtänkt så att det inte uppstår drag och andra olägenheter.  

Om värmen håller i sig en längre tid måste mer hållbara lösningar sökas. Den effektivaste metoden är mekanisk ventilation med inblåsning av kall luft i arbetslokalerna.  

Ordentlig isolering av värmekällorna kommer också att sänka temperaturen avsevärt. 

Extra pauser i varma arbetsförhållanden 

Om temperaturen på arbetsplatsen trots åtgärderna överstiger +28 °C ska fler pauser ges. 

Pauser på 10–15 minuter per timme rekommenderas. 

• Arbete 50 minuter och paus 10 minuter, om temperaturen är under 33 °C. 
• Arbete 45 minuter och paus 15 minuter, om temperaturen är över 33 °C, 

Om temperaturen stiger till +33 °C i tungt kroppsarbete måste särskilda skyddsåtgärder vidtas. Det handlar om att utreda risken för värmerelaterad sjukdom, bruk av särskild skyddsutrustning och frekventa pauser i arbetet. Förstahandsalternativen är givetvis tekniska lösningar för ventilation och isolering av värmekällor. 

Arbete i kyla 

Många former av kallt arbete utförs i servicebranscherna, både inomhus och utomhus. Verksamheter med utomhusarbete är bland annat lager, fastighetsskötsel och skidcenter. Kallt arbete inomhus omfattar till exempel påfyllning av frysdiskar, arbete i mjölkrum och kyllager samt hantering av kött. 

I båda fallen måste arbetstagaren då och då förflytta sig mellan varma och kalla utrymmen, vilket är särskilt stressigt för kroppen. 

Olägenheter som beror på kylan börjar oftast komma fram i temperaturer under 10 °C. Det är känt att kyla försämrar andnings-, cirkulations- och rörelseorganens kapacitet och ökar arbetsbelastningen. Lindrig och måttlig nedkylning kan försämra händernas funktionsförmåga, kraftig nedkylning försämrar all slags funktionsförmåga.  

När kallt arbete utförs under många år framkallar det mer led- och muskelbesvär än motsvarande arbete i värme. 

Hur kan man minska kylan? 

Drag är ett typiskt problem vid ”dörrjobb” i kassor och kiosker samt i ganska många lager och kontorsjobb. För dessa jobb måste arbetsgivaren ordna ändamålsenlig extra klädsel, som ska vara lätt att ta av och på. 

Klädseln är ofta den enda individuella skyddsmetoden. Det kan också bli aktuellt att värmeisolera kalla kontaktytor på verktyg och maskiner. Drag kan motverkas med olika skärmar eller värmefläktar vid platsen där arbetet utförs. I fråga om värmare måste man vara noga med brandsäkerheten. 

Extra pauser hjälper mot kylan 

En åtgärd mot kylan är att minska exponeringstiden genom uppehåll i arbetet, exempelvis kallt arbete i 50 minuter och annat arbete i 10 minuter. Arbetstiden i kalla förhållanden kan förkortas med olika arbetsarrangemang. Perioderna av väntetid ska kunna spenderas i ett varmt utrymme och det ska finnas ett torkrum för våta arbetskläder. 

Kollektivavtalsbestämmelser om arbete i kyla 

Bestämmelser om för hög värme på arbetsplatsen återfinns inte i PAMs kollektivavtal, men i flera avtal ingår ett lönetillägg som betalas för arbete i kyla. 

Handelns avtal 

Miljötillägg med 7–11 % betalas till lagerarbetare för bland annat arbete i ouppvärmt eller utomhuslager vintertid. För arbetstimmar i fryslager betalas 20 % tillägg. 

Expediter och butiksanställda får ett kylrumstillägg på minst 5 % när arbetstagaren huvudsakligen arbetar i affärens kylrum. För arbetstimmar i frysrum betalas 20 % tillägg.  

Skidcenterbranschens avtal 

Arbetsgivaren skaffar overall, handskar och skor som skyddar mot kylan för snöläggning, spårning och annat arbete som utförs utomhus. Den vid var tid lägsta arbetstemperaturen avtalas lokalt mellan arbetsgivaren och arbetstagarna. 

Fastighetstjänstebranschens avtal 

När arbetsuppgifternas svårighet fastställs påverkar arbetsförhållandena inklusive temperaturen på arbetsplatsen poängsättningen av arbetsuppgiften i lönesystemet. 

Om arbetets karaktär eller arbetsförhållandena kräver att man använder en särskild arbetsdräkt för undvikande av olycksfall eller risk att insjukna, är arbetsgivaren med stöd av arbetarskyddslagen skyldig att förse arbetstagaren med sådan skyddsutrustning. 

Arbetsgivaren bekostar för arbetssäkerheten nödvändiga skyddshandskar, skyddsskodon och skyddskläder. 

Lagstiftning 

Arbetarskyddslagen 
25 § Undvikande och minskande av belastning i arbete 
33 § Arbetsplatsens ventilation och arbetsrummets rymlighet 
39 § Fysikaliska agenser och elsäkerhet 

Byggnaders inomhusklimat och ventilation Föreskrifter och anvisningar 2010 (D2) (pdf) 
Värmeförhållandena definieras av ett allmänt projekteringsvärde för temperaturen i byggnadens vistelsezon. Värdet är 21 °C för uppvärmningsperioden och 23 °C för sommarperioden. Dessutom anges utrymmesspecifika riktvärden. 

Statsrådets förordning om krav för säkerhet och hälsa på arbetsplatsen (577/2003) 12 § anger följande: ”fönster och glasväggar i arbetsrum ska med beaktande av arbetets art vara av sådant material eller så skyddade att arbetstagarna i sitt arbete inte blir utsatta för solvärme som är skadlig för hälsan”. 

Användbara länkar 

• Arbetarskyddsförvaltningen – Temperaturförhållanden 
• Arbetshälsoinstitutet – Värmeförhållanden på arbetsplatsen