Framsida » Arbetslivsguide » Anställning » Sjukledighet » Sjuk på semestern Senast uppdaterad: 26.06.2023 Insjuknande före eller under semestern Insjuknande precis före eller under semestern flyttar fram arbetstagarens semester till en senare tidpunkt. Hur och på vilka villkor sker detta? Anställning Anställningsförhållandets ABC Arbetsavtal Introduktion till arbetet Lön och semesterpenning Arbetstid Sjukledighet Partiell sjukledighet och dagpenning Frånvaro med egen anmälan Sjuk på semestern Semester och ledigheter Villkor för minderåriga Uppsägning Anställningen upphör Samarbete och omställningsförhandlingar Permittering Insjuknande när semestern börjar Om arbetstagaren på grund av förlossning, sjukdom eller olycksfall är arbetsoförmögen när semestern eller en del av den börjar, ska semestern på arbetstagarens begäran flyttas fram till en senare tidpunkt. Arbetstagaren har på egen begäran också rätt att flytta fram semestern eller en del av den, om det är känt att arbetstagaren under sin semester kommer att undergå sådan sjukvård eller annan därmed jämförbar vård att denne under tiden för vården är arbetsoförmögen. Ett exempel på en sådan situation är kirurgisk vård med en förutbestämd operationstid. Arbetstagaren ska be att arbetsgivaren flyttar fram semestern samt lämna en utredning om sin arbetsoförmåga. Vilken utredning som krävs beror på branschens kollektivavtal men i praktiken avses ofta ett läkarintyg. Exempelvis inom handeln ska arbetstagaren lämna ett läkarintyg till sin arbetsgivare, om andra utredningar eller intyg inte godkänns av arbetsgivaren. Insjuknande under semestern Om sjukdom eller annan arbetsoförmåga uppstår under semestern eller en del av den, har arbetstagaren enligt semesterlagen rätt att få sin semester framflyttad. Semesterdagar kan flyttas först efter den eventuella självrisktiden, som är högst sex dagar. Semesterlagen säkerställer att alla får minst fyra veckors semester som friska. Om arbetstagarens semesterrätt är maximalt fyra veckor (24 dagar) flyttas alla semesterdagar. Om arbetstagarens semesterrätt överstiger fyra veckor (25–30 dagar), tillkommer en självriskdag för varje semesterdag utöver de 24 semesterdagarna upp till sex självriskdagar. Om exempelvis 26 semesterdagar intjänats under kvalifikationsåret 1.4.2020–31.3.2021 kan det endast bli två självriskdagar. Självrisktiden gäller hela året, så det lönar sig att anmäla även enstaka sjukdagar under semestern och skaffa de läkarintyg som behövs. Alla dagar som tillkommit under året räknas samman. Det är viktigt att arbetstagaren anmäler sin arbetsoförmåga till arbetsgivaren utan dröjsmål och lämnar ett läkarintyg om arbetsgivaren kräver det. Begäran och anmälan ska ske utan onödigt dröjsmål. Semestern flyttas inte om man inte har begärt det av arbetsgivaren. Tidpunkt för framflyttad semester Den framflyttade sommarsemestern ska ges under semesterperioden (maj–september) och vintersemestern ges före maj månad, om det är möjligt. Arbetsgivaren bestämmer tidpunkten för den framflyttade semestern. Enligt huvudregeln ska semestern meddelas minst två veckor innan den börjar. Läs mer om semesterplanering. Utomlands Om insjuknandet sker utomlands ska arbetstagaren skaffa ett läkarintyg som anger en ICD-kod och perioden av arbetsoförmåga, dvs. i praktiken minst samma uppgifter som krävs av intyg i Finland. Det är värt att be att få ett intyg på engelska. Om arbetsgivaren förutsätter ett läkarbesök hos en anvisad läkare efter semesterresan är det bäst att gå med på detta. Läs också Insjuknande och sjuklön Semester intjänas med arbetade månader Semesterplanering, semesteruttag och meddelande om tidpunkten Användbara länkar Semesterlagen Branschspecifika kollektivavtal Vad tyckte du om detta innehåll? Reaktio(Required) Detta var användbart Jag gillade verkligen det här innehållet Jag förstod inte Detta var inte användbart Kommentar (valfritt)