Jul och nyår – arbetstider, tillägg och lön

Affärerna kan ha öppet under årets alla dagar. Arbetstagare inom handeln kan få arbetsskift alla dagar under jul- och nyårshelgerna. Helgdagar förkortar dock arbetstiden antingen inom systemet för årsledighet eller inom ramen för systemet med söckenhelger. Ett av dessa system måste användas på arbetsplatsen.

Systemet för årsledighet

I systemet för årsledighet räknas bland annat söckenhelger (helgdagar) inom ramen för den så kallade årsledigheten. Arbetstagarna får ledigt enligt antalet arbetstimmar, men tidpunkten för dem är dock inte bunden till helgdagar. Mer information om systemet med årsledighet hittar du här.

Systemet med söckenhelger
Istället för systemet för årsledighet kan arbetsgivaren använda systemet med söckenhelger på hela företaget eller delar av det. Vid årsskiftet 2023–2024 är självständighetsdagen (6.12), annandag jul (26.12) och nyårsdagen (1.1) söckenhelger som förkortar arbetstiden.

Arbetstagaren har rätt till arbetstidsförkortning för en söckenhelg om anställningsförhållandet har varat i minst en månad innan söckenhelgen. Bestämmelsen om anställningens längd gäller dock inte förkortad arbetstid på grund av självständighetsdagen.

Heltidsanställdas arbetstid förkortas med en dag och 7,5 timmar (8 timmar i 40 timmarssystemet) per söckenhelg.

Förkortningen sker som en ledig dag

• under den aktuella veckan
• under de två föregående veckorna
• under de två följande veckorna eller
• i utjämningssystemet.

Deltidsanställda (under 37,5 h) får en förkortning av arbetstiden under söckenhelgsveckan antingen i form av avlönad ledighet under förkortningsperioden eller i form av ersättning i pengar utöver de arbetade timmarna. Ersättningen betalas i samband med förkortningsperioden. Ersättningen i pengar eller arbetstidsförkortningen räknas ut genom att dela veckoarbetstiden enligt arbetsavtalet med 5.

Förkortning av kontorsanställdas arbetstid i utjämningssystemet förutsätter arbetsplatsspecifika avtal enligt 23 § i kollektivavtalet.

Om lördagen är en fast ledig dag är den även ledig under söckenhelgsveckan.

Helgdagsafton

Ordinarie arbetstagare inom handeln ska få två av de fyra helgdagsaftnarna före helgdagar lediga under året. Helgdagsaftnar är påskafton, midsommarafton, julafton och nyårsafton.

Om du inte har fått dessa ledigheter ska arbetsgivaren ersätta dig för de lediga dagar du inte fått genom att betala lön förhöjd med 100 procent för dagarna.

År 2023 råkar julafton och nyårsafton vara söndagar. Om du jobbar under någondera av dessa aftnar och är berättigad till ersättning för helgdagsafton (lön förhöjd med 100 %) ska du dessutom betalas söndagsersättning.

Arbetstidstillägg

Kollektivavtalets bestämmelser om arbetstids- och andra tillägg hittar du i bilagan bakom länken. Notera att olika yrkesgrupper har olika bestämmelser.

Semester

Exempel:

• Helgdagar, påsklördagen, första maj, midsommarafton, självständighetsdagen och julafton räknas inte som semesterdagar (Kollektivavtalet 20 §)
• 3 veckors utjämningsperiod
• En heltidsanställd har 6 dagars semester fr.o.m. 21.12.2023
• A=arbetsdag, L = ledig dag, S = semester

Vecka 50	mån. 11.12	tis. 12.12	ons. 13.12	tors. 14.12	fre. 15.12	lör. 16.12	sön. 17.12
	A	A	L	A	A	A	L
Vecka 51	mån. 18.12	tis. 19.12	ons. 20.12	tors. 21.12	fre. 22.12	lör. 23.12	sön. 24.12
	A	A	A	S	S	S	–
Vecka 52	mån. 25.12	tis. 26.12	ons. 27.12	tors. 28.12	fre. 29.12	lör. 30.12	sön. 31.12
	–	–	S	S	S	L	L

Se allmänna anvisningar om semester här

I branschen kan man arbeta alla dagar om året. Det finns inte heller några särskilt angivna söckenhelger.

I systemet för årsledighet räknas bland annat söckenhelger (helgdagar) inom ramen för den så kallade årsledigheten. Arbetstagarna får ledigt enligt antalet arbetstimmar, men tidpunkten för dem är dock inte bunden till helgdagar. De behöver alltså inte, men kan förläggas även till helgdagar. Bekanta dig med systemet för årsledighet (§ 11) i kollektivavtalet.

Julafton och juldagen

Kvällsskiftet på julafton och juldagen ska en arbetstagare dock kunna få ledigt ifrån om hen ber om det en vecka innan julens arbetsskiftsförteckning sammanställs. Inom logitjänster samt på säsongsrestauranger och vägkrogar, på kaféer på bensinstationer och sjukhus samt på personalrestauranger har arbetsgivaren ingen skyldighet att ge dessa ledigheter.

Lön för arbete på helgaftnar och helgdagar

Om en arbetstagare arbetar på julafton eller nyårsafton efter kl. 15 betalas grundlön samt kvällstillägg och tillägg för tillståndshavarens representant med 50 procents förhöjning.

På juldagen, annandag jul, nyårsdagen och trettondagen betalas lön med 100 procents förhöjning.

Arbetstider inom fastighetsservicebranschen må 18.12–sö 7.1.

Ledig lördag

Enligt kollektivavtalet måste man vid årsskiftet ge ledigt lördagen under nyårsveckan och lördagen under trettondagsveckan. Under 2024 infaller dessa samma vecka. Årsskiftet 2023–2024 är den lediga dagen alltså lö 6.1. Om företagets tjänster sker oavbrutet, som exempelvis våningsstädning på ett hotell och fartygsstädning, kan man även lägga in arbetsskift för arbetstagarna denna dag.

Ersättning för aftnar och vissa lördagar

• För arbete på julafton betalas lön förhöjd med 100 procent.
• För arbete på trettondagslördagen betalas lön förhöjd med 50 procent.
• Förhöjd lön utbetalas inte för oavbrutet treskiftsarbete.

Söckenhelger

Söckenhelgerna vid årsskiftet är

• julafton (24.12)
• juldagen (25.12)
• annandag jul (26.12)
• nyårsdagen (1.1)
• trettondagen (6.1)

Söckenhelgsersättning då du inte arbetar på söckenhelgen:

Arbetstagare med månadslön

En arbetstagare med månadslön får ingen separat söckenhelgsersättning utöver sin månadslön utan sin normala månadslön, även om arbetstagaren hade varit ledig på söckenhelgen.

Timavlönad arbetstagare
Timavlönade arbetstagare får så kallad söckenhelgsersättning om

• anställningsförhållandet har varat i minst 3 månader innan den aktuella söckenhelgen
• söckenhelgen varit en arbetsdag enligt arbetsskiftsförteckningen, då arbetstagaren skulle ha haft rätt till lön.

Övertidsersättningar vid användning av genomsnittlig veckoarbetstid

Om man på arbetsplatsen använder så kallad genomsnittlig veckoarbetstid, så är ledigheter på söckenhelgerna inte likställda med arbetade dagar när man räknar ut den totala arbetstiden och gränsen för eventuellt övertidsarbete. Under en utjämningsperiod som innehåller söckenhelger uppstår rätten till övertidsersättning först då helhetsarbetstiden under utjämningsperioden har gjorts till fullo.

Söckenhelgsersättningens belopp
1. Arbetstagare som har en regelbunden arbetstid på 37,5 timmar i veckan får söckenhelgsersättning för 7,5 timmar.

2. Arbetstagare som har en regelbunden arbetstid på 40 timmar i veckan får söckenhelgsersättning för 8 timmar.

3. För arbetstagare med en ordinarie veckoarbetstid som är mindre än 37,5 timmar i veckan räknar man ut en relativ söckenhelgsersättning enligt följande:

• Om arbetstagarens veckoarbetstid är fast, beräknas söckenhelgsersättningstimmarna genom att dela veckoarbetstiden med 5.
• Om arbetstagarens veckoarbetstid varierar, beräknas söckenhelgsersättningstimmarna genom att dela veckoarbetstiden under kvartalet med 63. Talet 63 minskas dock med arbetsdagar då arbetstagaren haft semester eller varit frånvarande på grund av egen eller ett barns sjukdom.

Exempel: En arbetstagare har arbetat 216 timmar under ett kvartal. Arbetstagaren har varit sjuk i 4 arbetsdagar och haft vintersemester i en vecka (semester i 6 arbetsdagar). Ersättningen för söckenhelg beräknas enligt följande:
63 – (4 + 5) = 54 (divisor)
216 / 54 = 4
Arbetstagaren får söckenhelgsersättning för 4 timmar.

Ersättningsbeloppet beror den genomsnittliga timförtjänsten

Lönebeloppet när du arbetar på en söckenhelg:

Om arbetstagaren har arbetat på en söckenhelg får hen lön förhöjd med 100 procent för arbetet den dagen. För de timmarna betalas inte söckenhelgsersättning.

Söckenhelgsersättning betalas dock, om arbetstagaren på en söckenhelg gör färre timmar än normalt.

Exempel: En arbetstagare arbetar normalt 7,5 h/dag fem dagar i veckan. På en söckenhelg arbetar hen 4 timmar och får då 4 timmars lön förhöjd med 100 procent och därutöver 3,5 timmars söckenhelgsersättning. Söckenhelgsersättningen betalas för de timmar som inte blir gjorda, det vill säga skillnaden mellan de normala arbetstimmarna och de timmar man arbetat på söckenhelgen.

Semester under årsskiftet 2023-2024

Enligt semesterlagens 4 paragraf (SL 4 §) hålls semester på vardagar, och vardagar är enligt lagen alla dagar förutom söndagar, kyrkliga högtidsdagar, självständighetsdagen, julaftonen, midsommaraftonen, påskaftonen och första maj.

Därför räknas julafton, juldagen, annandag jul eller nyårsdagen inte till semestern. Det är dock bra att observera att semester som pågår över söckenhelgerna innebär att ingen söckenhelgsersättning betalas för söckenhelgerna i fråga, utan söckenhelgerna blir så att säga inom semestern.

Enligt fastighetsbranschens kollektivavtal betalar man söckenhelgsersättning om söckenhelgen enligt arbetsskiftsförteckningen skulle ha varit en arbetsdag. Eftersom semestern sträcker sig över söckenhelgerna, så räknas dessa inte som arbetsdagar enligt arbetsskiftsförteckningen. För en arbetstagare med månadslön gör det ingen skillnad, men arbetstagare på deltid får ingen lön för de dagarna. I mån av möjlighet lönar det sig att planera semestern så att söckenhelgerna inte blir inom semestern. I exemplet nedan har man inte rätt till söckenhelgsersättning för nyårsdagen (må 1.1.2024) eftersom den på grund av semestern inte räknas som en arbetsdag för arbetstagaren.

Exempel på semester vid årsskiftet:

Vko 51	ma 18.12.	ti 19.12.	ke 20.12.	to 21.12.	pe 22.12.	la 23.12.	su 24.12.
	Arbete	Arbete	Arbete	Arbete	Arbete	Ledig	–
Vko 52	ma 25.12.	ti 26.12.	ke 27.12.	to 28.12.	pe 29.12.	la 30.12.	su 31.12.
	–	–	1. semester-dagen	2. semester-dagen	3. semester-dagen	4. semester-dagen	Ledig
Vko 1	ma 1.1.	ti 2.1.	ke 3.1.	to 4.1.	pe 5.1.	la 6.1.	su 7.1.
	–	5. semester-dagen	6. semester-dagen	Arbete	Arbete	Ledig	Ledig

Se allmänna anvisningar här

Inom bevakningsbranschen kan man ha arbetsskift alla dagar under julen.

Månadsavlönade arbetstagare har det så kallade systemet för årsledighet. I det räknas bland annat söckenhelger inom ramen för årsledighet. Arbetstagarna får ledigt enligt antalet arbetstimmar, men tidpunkten för dem är dock inte bunden till exempelvis helgdagar.

Systemet för årsledighet gäller bara månadsavlönade arbetstagare. Man får ledigt 13,25 timmar per kalendermånad. Under året tjänar man alltså in motsvarande cirka 20 arbetsskift om arbetsskiftets längd är 8 timmar.

Ytterligare information om systemet för årsledighet hittar du här (på finska).

Om en deltidsanställd arbetstagare arbetar på en söckenhelg, betalas söckenhelgsersättning för högst 8 timmar enligt den genomsnittliga timförtjänsten (GTF) enligt arbetsskiftet.

Söckenhelger

Enligt kollektivavtalet för bevakningsbranschen betraktas julafton, annandag jul och trettondagen som söckenhelger.

För arbete som utförts på själva söckenhelgen betalas lön på normalt sätt med de undantag som gäller.

Lön

• För arbete som utförs efter kl. 00.00 på julafton betalas 100 procent söndagsförhöjning.
• För arbete som utförs efter kl. 00 på nyårsafton betalas en förhöjning på 50 procent.
• På juldagen, annandagen, nyårsdagen och trettondagen – liksom för alla röda dagar i kalendern – betalas lön förhöjd med 100 procent.

Helgdagsafton

Arbetstagare som har en tillsvidareanställning och som arbetar i genomsnitt fem dagar i veckan får ledigt på midsommarafton eller julafton.

En helgdagsafton som infaller under semestern räknas som erhållen helgdagsaftonledighet.

På julafton ska man alltså ge ledigt om arbetstagaren inte har fått ledigt på midsommarafton och inte haft semester då.

Dagar som förkortar arbetstiden
Arbetstidsförkortningsdagar vid årsskiftet 2023–2024 är i december självständighetsdagen, annandag jul samt i januari nyårsdagen.

Arbetstidsförkortningsdagar innebär att arbetstiden förkortas på grund av dem utan att lönen minskas.

Arbetstagaren och arbetsgivaren kan även komma överens om att arbetstidsförkortningen ska betalas ut i form av ersättning i pengar.

När ges förkortningen?
Förkortning av arbetstiden ges under arbetstidsperioder som innefattar en arbetstidsförkortningsdag – alltså inte nödvändigtvis när arbetstidsförkortningsdagen infaller.

Exempel: Om arbetstidsperioden är 3 veckor och den började 11.12, ska arbetstagaren få 2 arbetstidsförkortningsdagar (annandag jul och juldagen) under perioden (11.12–31.12) och en arbetstidsförkortningsdag (nyårsdagen) under följande 3-veckorsperiod (1.1–21.1).

Hur genomförs förkortningen?

För heltidsanställda är förkortningen 7,5 h per arbetstidsförkortningsdag.
Förkortningen genomförs genom att ge ledigt i en sammanhängande period. Om det inte är möjligt förkortas antalet arbetstimmar under perioden på annat sätt.
Man kan också komma överens om att arbetstidsförkortningen ska betalas som ersättning i pengar för varje söckenhelg för sig.

Deltidsanställdas arbetstid förkortas med det antal timmar som man får genom att dela den genomsnittliga veckoarbetstiden enligt arbetsavtalet med 5.

När periodarbetstiden varierar beräknas den genomsnittliga veckoarbetstiden enligt de 12 föregående kalenderveckorna.

Exempel 1: En deltidsanställds veckoarbetstid är enligt överenskommelse 25 timmar/vecka.
Arbetstidsförkortningen beräknas på följande sätt: 25 timmar / 5 = 5 timmar Arbetstiden för arbetstagaren i fråga förkortas med 5 timmar under söckenhelgsveckan genom att minska lönen eller alternativt betalas extra lön för 5 timmar.

Exempel 2: För deltidsanställda varierar arbetstiden och arbetstagaren har under de 12 veckorna innan självständighetsveckan (11.9–3.12) arbetat sammanlagt 264 timmar.
Den genomsnittliga veckoarbetstiden är då 264 timmar / 12 = 22 timmar.
Arbetstidsförkortningen beräknas på följande sätt: 22 timmar / 5 = 4,4 timmar
Arbetstiden för arbetstagaren i fråga förkortas med 4,4 timmar under söckenhelgsveckan utan att minska lönen eller alternativt betalas extra lön för 4,4 timmar.

Arbete på julafton
Om en arbetstagare arbetar på julafton efter kl. 12 får hen tillägg för helgdagsafton med 4,21 €/timme.

Arbete på helgdagar under jul och nyår

Om en arbetstagare arbetar på juldagen, annandagen eller nyårsdagen betalas lön förhöjd med 100 procent. Även kvälls- och nattarbetstillägg betalas dubbelt.

I princip kan alla dagar vara arbetsdagar. Du kan läsa mer om arbetstidssystemen i branschen här (på finska).

Löner
Arbete på julafton och nyårsafton efter kl. 15 ersätts med lön förhöjd med 50 procent. Även kvälls- och nattarbetstillägg samt miljötillägg höjs på samma sätt.

För arbete på juldagen betalas lön förhöjd med 150 procent. Även kvälls- och nattarbetstillägg samt miljötillägg höjs på samma sätt.

Även i övrigt betalas lön förhöjd med 100 procent på söndagar och andra kyrkliga högtidsdagar samt på första maj och självständighetsdagen. Även kvälls- och nattarbetstillägg samt miljötillägg höjs på samma sätt.

Miljötillägg och arbetstidstillägg

• Kvällsarbetstillägg (kl. 18.00–21.00) 0,85 €/timme
• Nattarbetstillägg (kl. 21.00–06.00) 2,38 €/timme
• Snötillägg 1,46 €/timme

I princip kan alla dagar vara arbetsdagar. Du kan läsa mer om arbetstidssystemen i branschen här (på finska).

På juldagen, annandag jul och nyårsdagen betalas lön förhöjd med 100 procent ut. Samma sak gäller i övrigt på söndagar och andra kyrkliga helgdagar samt första maj och självständighetsdagen.

Övriga tillägg:
Om man lokalt har avtalat om ett utjämningssystem på högst 24 veckor ska man betala följande till arbetstagarna som omfattas av avtalet:

• för arbete kl. 18–21 betalas kvällsarbetstillägg på 0,77 €/timme
• för arbete kl. 21–06 betalas nattarbetstillägg på 2,16€/timme, såvida inget annat avtals lokalt.