Ett anställningsförhållande uppkommer genom ett avtal mellan arbetstagaren och arbetsgivaren

Vad är en anställning?  

En anställning, det vill säga ett anställningsförhållande, uppkommer när arbetstagaren och arbetsgivaren kommer överens om att arbetstagaren ska arbeta för arbetsgivaren och att lön betalas för arbetet. 

Arbete kan utföras i olika anställningsförhållanden, t.ex. fast anställning, heltidsanställning, visstidsanställning och deltidsanställning. Vilken slags anställning du har påverkar bland annat hur din arbetstid eller semester bestäms. Anställningen påverkar också till exempel vad som händer om du blir sjuk. 

Läs mer om olika anställningsformer

Hur bestäms anställningsvillkoren?  

Minimivillkoren för en anställning bestäms utifrån flera olika avtal och lagar. Anställningsvillkor är till exempel lön, arbetstid och semester. 

Arbetsavtal 

Arbetsavtalet är ditt och arbetsgivarens avtal om arbetet. Utöver lönen kommer ni i arbetsavtalet överens om till exempel arbetstiden och dina arbetsuppgifter. Det lönar sig att göra upp ett skriftligt arbetsavtal. 

Läs mer om arbetsavtalet och hur det ingås (länk till undersida med mer information) 

Kollektivavtal 

Ett kollektivavtal är ett avtal om arbetsvillkoren inom en viss bransch. PAM förhandlar fram kollektivavtal för servicebranscherna tillsammans med de förbund som representerar arbetsgivarna. Olika branscher (t.ex. handelsbranschen, fastighetstjänstebranschen, turism- och restaurangbranschen) har egna kollektivavtal. Där har man kommit överens om de allmänna anställningsvillkoren för branschen, dvs. de regler som ska följas av dem som utför eller låter utföra arbete. I kollektivavtalen har man också kommit överens om den minimilön som ska betalas för arbetet. 

Läs mer om de kollektivavtal som PAM förhandlat fram (länk till kollektivavtalens sammanställningssida) 

Arbetslagstiftning 

Arbetslagstiftningen omfattar många olika lagar, som definierar arbetstagarnas och arbetsgivarnas rättigheter och skyldigheter. Arbetslagstiftningen omfattar t.ex. arbetsavtalslagen, arbetstidslagen, semesterlagen, diskrimineringslagen, arbetarskyddslagen, lagen om integritetsskydd i arbetslivet och lagen om kollektivavtal. 

Arbetsplatsens rutiner och regler 

På arbetsplatsen kan det finnas etablerade rutiner eller förfaranden som har följts under en längre tid. Om man har gjort på ett visst sätt tillräckligt länge i ett anställningsförhållande, kan sådana rutiner bli ett bindande anställningsvillkor. 

Arbetsgivarens befallningar och order 

Arbetsgivarens rätt att leda och övervaka vad som händer på arbetsplatsen kallas arbetsledningsrätt, dvs. direktionsrätt. Med stöd av direktionsrätten kan arbetsgivaren bestämma vilka arbetsuppgifter som ska utföras samt var och när.  

Vilka rättigheter och skyldigheter finns det i anknytning till anställningsförhållandet? 

Anställningsförhållandet omfattar flera olika rättigheter och skyldigheter. Här är några av de viktigaste: 

	Rättigheter	Skyldigheter
Arbetstagaren	• lön enligt kollektivavtal  • organisationsrätt • skydd enligt lagar och avtal • säker arbetsplats	• utföra arbetet omsorgsfullt med iakttagande av arbetsledningens anvisningar  • låta bli att utöva verksamhet som konkurrerar med arbetsgivaren  • låta bli att röja företags- och yrkeshemligheter  • ta hänsyn till arbetsgivarens intresse
Arbetsgivaren	• leda arbetet • anställa arbetstagare • häva och säga upp arbetsavtal	• iaktta lagar och avtal och opartiskt bemöta arbetstagare • sörja för arbetarskyddet  • ge arbetstagaren skriftlig information om villkoren i arbetet  • främja ett gott arbetsklimat samt arbetstagarens arbetsprestation och professionella utveckling

När kan anställningsvillkoren ändras?

Arbetsgivaren har rätt att göra vissa ändringar i det arbete som utförs. Inom gränserna för vad som överenskommits i arbetsavtalet kan arbetsgivaren till exempel bestämma om ändringar i hur arbetet utförs och med vilka redskap.  

Arbetsgivaren kan dock inte ensidigt ändra ett väsentligt anställningsvillkor, t.ex. den lön som betalas för arbetet. Ändring av ett sådant villkor förutsätter alltid antingen att ett avtal ingås eller att det finns en uppsägningsgrund. När en uppsägningsgrund åberopas kan ändringen träda i kraft tidigast efter uppsägningstiden.   

Å andra sidan är det inte alltid klart när det är fråga om ett väsentligt anställningsvillkor och det kan uppstå meningsskiljaktigheter mellan arbetsgivaren och arbetstagaren om detta. Definitionen av ett väsentligt villkor kan också påverkas av omständigheter från fall till fall.  

Ombildning av ett anställningsförhållande till deltidsanställning  

Arbetsgivaren får ändra ett anställningsförhållande till deltidsanställning om det arbete som står till buds har minskat av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker eller av orsaker i samband med omorganisering av arbetsgivarens verksamhet. För att ett anställningsförhållande ska kunna ombildas till deltidsanställning krävs en uppsägningsgrund, och arbetsgivaren ska iaktta uppsägningstiden.   

Vad ska du göra i oklara situationer? 

I oklara situationer lönar det sig att kontakta förtroendemannen eller, om en förtroendeman saknas, PAM. Om arbetsgivaren försöker ändra ett väsentligt villkor utan grund, bör arbetstagaren skriftligen meddela arbetsgivaren att hen anser att ändringen är ogrundad och förbehålla sig möjligheten att låta undersöka om ändringen är berättigad. Det är ingen idé att vägra arbeta, om du vill att anställningen ska fortsätta. 

Läs mer

• Arbetsavtal
• Anställningen upphör