Arbetskonflikter

Vid en strejk slutar de anställda att arbeta. Målet är att sätta press på arbetsgivaren eller arbetsgivarförbundet.

PAM:s styrelse beslutar om förbundets avtalsförhandlingar och strejker som har med dem att göra. En enskild arbetstagare kan inte själv välja att strejka.

Finlands grundlag tryggar mötes- och föreningsfriheten och även den fackliga föreningsfriheten och strejkrätten. Finland har även ratificerat ILO:s grundläggande konventioner om föreningsfrighet och rätten av förhandla kollektivt.

Övertidsblockad (kallas i Finland även övertidsförbud) är en konfliktåtgärd som PAM:s styrelse beslutar om. Vid övertidsblockad arbetar de anställda inte övertid.

Övertidsarbete är alltid frivilligt för den anställda. När PAM utlyser övertidsblockad säger de anställda nej till att arbeta övertid.

Övertid är i regel arbetstid som överstiger 40 timmar per vecka. Om arbetstiden ordnas i treveckorsperioder är övertid den arbetstid som överstiger 120 timmar under tre veckorsperioden.

Deltidsanställda kan fortfarande arbeta extra timmar, men bara upp till gränsen för övertid.

Vissa arbetsplatser har utjämningssystem där arbetstiden inte begränsas till ovanstående, utan arbetstiden kan variera inom ramen för utjämningsperioden. Då definierar man övertid från fall till fall.

Då det är övertidsblockad jobbar man inte arbetstid i arbetstidsbank eller liknande system. Vid övertidsblockad får arbetsgivaren inte ta in extra personal för att ersätta det arbete som inte görs.

Skiftbytesförbud är en konfliktåtgärd som PAM:s styrelse beslutar om.

Vid skiftbytesförbud ändrar arbetstagarna inte sina arbetstider eller byter arbetsskift om arbetsgivaren föreslår det. Man kommer och lämnar jobbet punktligt enligt arbetsschemat. Man jobbar inte in timmar för arbetstidsbank eller flextid.

Vid en sympatistrejk strejkar man för att stödja en annan grupp som redan strejkar.

Syftet är att hjälpa att den andra gruppen att nå sina mål och få ett avtal om bättre anställningsvillkor.

Sympatistrejker är lagliga i Finland så länge man följer lagar och avtal om arbetskonflikter. Arbetsgivaren får inte hindra arbetstagarna från att delta.

PAM:s styrelse beslutar om sympatistrejker.

Vid en utmarsch lämnar de anställda arbetsplatsen under en viss tid för att visa sitt missnöje. Det kan handla om arbetsgivarens beslut, arbetsmiljö, löner eller samhälleliga frågor.

Utmarscher är ofta spontana, korta och symboliska. Syftet är att väcka uppmärksamhet och framföra arbetstagarnas oro eller krav.

Vid en lockout stänger arbetsgivaren arbetsplatsen och stoppar löneutbetalningarna. En lockout används av arbetsgivaren för att sätta press på arbetstagarna eller försvaga effekten av en strejk.

I Finland är lockouter lagliga så länge de respekterar lagar och regler om arbetskonflikter. En lockout får bara genomföras när kollektivavtalet har löpt ut. Arbetsgivaren måste meddela om lockouten minst 14 dagar i förväg, precis som vid en strejk.

Under en lockout får arbetstagarna ingen lön men kan ansöka om strejkbidrag från sitt fackförbund.

Poliittinen lakko on työtaistelutoimi, jossa työntekijät keskeyttävät työnsä vaikuttaakseen poliittiseen päätöksentekoon, lakialoitteisiin tai yhteiVid en politisk strejk avbryter de anställda sitt arbete för att påverka politiska beslut, lagförslag eller samhällelig förändring.

Politiska strejker handlar inte om att påverka kollektivavtalet, utan om att protestera mot regeringens eller myndigheternas beslut.

En politisk strejk kan ordnas för att:

• Påverka lagförslag som försämrar arbetstagarnas villkor eller socialskydd.
• Påverka politiska beslut, t.ex. nedskärningar, skatter eller privatisering.
• Stödja rättvisa i samhället, t.ex. jämställdhet, miljöskydd eller trygghet i arbetslivet.

Politiska strejker är lagliga i Finland. De grundar sig på yttrande-, mötes- och föreningsfriheten i grundlagen.

Arbetsgivaren får inte straffa arbetstagare för att de deltar i politiska strejker, men kan dra av lönen för den tid strejken pågår.

Politiska strejker är ofta korta protester, från några timmar till en dag. Syftet är att sätta press på beslutsfattarna genom att väcka uppmärksamhet och visa brett motstånd.

Politiska strejker är arbetstagarnas rätt att påverka frågor och beslut som inte direkt gäller deras arbetsplats, men som har inverkan på deras liv och välfärd.