Arbetskläder och arbetsskor i servicebranschen

Här har vi sammanställt vad kollektivavtalen säger om arbetskläder. Arbetsskor nämns oftast inte specifikt i kollektivavtalen, men nedan hittar du säkerhetsrelaterad information om arbetsskor.  

Arbetsdräkter i PAMs kollektivavtal 

Kollektivavtalsvillkoren för arbetsdräkter är följande: 

Handelns avtal 

• Expediter: arbetsgivaren förser fast anställda försäljare med ändamålsenliga arbetsdräkter. 
• Lagerarbetare: arbetsgivaren förser fast anställda lagerarbetare med skydds- eller arbetsdräkt och arbetshandskar. 
• Arbetstagare på service- och trafikstationer: arbetsgivaren förser servicemontör, biltvättare och underredsbehandlare med skyddskläder och skyddsskor. 

• Dekoratörer: arbetsgivaren förser en fast anställd dekoratör med en ändamålsenlig arbetsdräkt. 

Fastighetstjänstebranschens avtal 

Arbetsgivaren bekostar arbetstagarens arbetsdräkt och förser arbetstagarna med arbetsredskap och -material. 

Avtalet för turism-, restaurang- och fritidstjänster 

Arbetsdräkten ska vara renlig och ändamålsenlig. För bruk i arbetet förser arbetsgivaren arbetstagaren med 

• arbetskläder som förutsätts av lagstiftningen eller myndighetsanvisningar 
• arbetsdräkter, ifall arbetsgivaren har särskilda krav till exempel gällande arbetsdräktens färg, modell eller enhetlighet. 

Bevakningsbranschens avtal 

Arbetsgivaren införskaffar en väktardräkt enligt inrikesministeriets bestämmelser. Annan klädsel eller utrustning som krävs för uppgiften bekostas av arbetsgivaren, med undantag för hund. 

Arbetsskor 

När arbetsskor (skyddsskor) behöver användas på grund av olycksfallsrisken anses de utgöra skyddsutrustning. Arbetsgivaren ska bekosta all skyddsutrustning. Arbetsgivaren får kräva att arbetstagaren ska använda skyddsutrustningen. 

Det är upp till arbetsgivaren att bedöma olycksfallsrisken. En arbetsgivare som inte har tillräcklig sakkunskap för att bedöma graden av risk ska anlita utomstående sakkunniga och försäkra sig om att de har tillräcklig kompetens. (Arbetarskyddslagen 10 §). Bland utomstående är den mest lättillgängliga experten ofta företagshälsovården, som i arbetsplatsutredningar i varje fall bedömer om till exempel skyddsskor behöver användas. 

Arbetsplatsutredningen säger kanske något om anskaffning av ergonomiska skor för att främja arbetshälsan. Oftast anges det klart och tydligt i utredningen om det är en rekommendation för att de som utför mycket arbete stående ska orka bättre eller ett krav som ställs på arbetsgivaren för att förebygga olycksfall. 

I branscher med många olycksfall är arbetsgivarna oftast bra på att ta ansvar för utrustningen, bland annat anskaffningen av skyddsskor. En arbetsgivare drabbas av stora sanktioner om det i samband med ett olycksfall upptäcks att arbetsgivarskyldigheterna har försummats. 

Skyddsskorna liksom övrig skyddsutrustning ska passa användaren. Således är det mycket osannolikt att samma skyddsskomodell skulle passa alla. 

Arbetsgivaren kan givetvis bekosta arbetstagarens skyddsskor även när skorna inte är nödvändiga med tanke på olycksfallsrisken. Då kanske arbetsgivaren bidrar med bara en del av skornas pris. Arbetsgivaren kan dock inte kräva att arbetstagaren ska skaffa skorna och betala sin andel av priset. 

Läs också 

• Att identifiera faror och bedöma risker