Framsida » Arbetslivsguide » Anställning » Sjukledighet Senast uppdaterad: 23.11.2023 Insjuknande och sjuklön i PAM:s kollektivavtal I de kollektivavtal PAM förhandlat fram har man kommit överens om lön under sjukledighet. Bekanta dig med kollektivavtalet för din bransch. Anställning Anställningsförhållandets ABC Arbetsavtal Introduktion till arbetet Lön och semesterpenning Arbetstid Sjukledighet Partiell sjukledighet och dagpenning Frånvaro med egen anmälan Sjuk på semestern Semester och ledigheter Villkor för minderåriga Uppsägning Anställningen upphör Samarbete och omställningsförhandlingar Permittering Arbetstagare har lagenlig rätt till lön under sjukdomstiden. Om anställningsförhållandet varat minst 1 månad vid insjuknandet har arbetstagaren rätt till full lön för insjuknandedagen (om den är en arbetsdag) och följande nio vardagar. I kortare anställningar än 1 månad är sjuklönen 50 % av lönen. Bestämmelserna om sjuklön varierar mellan kollektivavtalen inom PAMs branscher. Närmare bestämmelser hittar du i kollektivavtalet för din bransch. I de flesta avtalen är arbetsgivaren, beroende på hur länge du varit anställd, lönebetalningsskyldig under högst åtta veckor. Sjuklön och sjukdagpenning FPA betalar ut sjukdagpenning till arbetstagaren efter en självrisktid som vanligtvis är dagen för insjuknandet och därpå följande 9 vardagar. I kollektivavtalen är villkoren huvudsakligen att FPA betalar ut sjukdagpenningen direkt till arbetsgivaren, som i så fall betalar ut sjuklönen till arbetstagaren. I annat fall kan FPA betala ut dagpenningen direkt till arbetstagaren och arbetsgivaren betalar endast skillnaden mellan lönen och sjukdagpenningen. Om sjukdomen är långvarigare än lönebetalningsskyldigheten i kollektivavtalet betalar FPA ut sjukdagpenningen direkt till arbetstagaren. Det krävs läkarintyg för sjukdagpenningen från FPA. Med läkarintyg A kan man vanligtvis få sjukdagpenning i högst 60 dagar. Därefter behövs läkarutlåtande B eller någon annan utredning om arbetsoförmågan. Sjukdagpenning betalas för högst 300 vardagar. Läs mer om Sjukdagpenning från FPA. Sjukdagpenningens storlek bestäms utifrån den beskattningsbara arbetsinkomsten så att personer med lägre inkomster får en procentuellt större andel av den egna inkomsten än personer med högre inkomster. Ersättningen är oftast cirka 70 % av årsinkomsten. Dagpenningen kan inte fås i samband med studier, rehabiliteringspenning, olycksfallsersättning eller pension. Hur utreds rätten till sjuklön? Enligt villkoren i kollektivavtalen ska konstaterandet av sjukdom som berättigar till sjuklön ske med läkarintyg eller någon annan av arbetsgivaren godkänd utredning. I särskilda fall har det också avtalats att intyg från till exempel hälsovårdare eller sjukskötare godtas. Läkarintyg är det strängaste utredningskravet. Arbetsgivaren kan även ställa mildare utredningskrav och till exempel godta arbetstagarens egen anmälan om arbetsoförmåga. Läs mer om egen anmälan. Lön betalas under sjukdomstiden, om en läkare konstaterar arbetsoförmågan Kollektivavtalen förhindrar att en arbetsgivare selektivt bestämmer vilka diagnosklasser som berättigar till utbetalning av sjuklön. Om en läkare har konstaterat arbetstagarens arbetsoförmåga utbetalas sjuklön. Läkaren anger sjukdomsklassen med en ICD-kod på sitt intyg. ICD-koderna är internationellt godkända sjukdomsklassifikationer som tillsammans med den av läkaren konstaterade arbetsoförmågan berättigar till sjukfrånvaro med lön. Undantaget är koder som bara anger hälsovårdsbesök. Läkarintyg med dessa koder saknar också i allmänhet konstateranden av arbetsoförmåga. I Finland finns än så länge inga diagnosspecifika rekommendationer om arbetsoförmågans varaktighet men sådana bereds. En del ICD-koder är så kallade huvudklasskoder. När arbetsoförmågan konstateras rekommenderas inte att exempelvis koden F43 används utan önskemålet är att läkaren anger en noggrannare diagnos, till exempel F43.1. Arbetstagaren kan dock inte lastas för att läkaren av någon anledning skriver ett oprecist intyg. Arbetsgivare kan alltså inte åberopa företagsspecifikt upprättade listor som grund för att inte betala vid vissa diagnoser eller endast betala under en begränsad tid. Kollektivavtalets bestämmelser påverkas inte ens av FPA:s tolkningar om rätten till sjukdagpenning. En arbetsgivare som inte nöjer sig med det läkarintyg som skrivits ska kräva ett nytt besök hos en läkare som arbetsgivaren utsett. Då betalar arbetsgivaren för det nya läkarbesöket. Närmare upplysningar i kollektivavtalen Kollektivavtalen innehåller också bestämmelser som gäller anmälan om sjukfrånvaro, läkarintyg, sjukdomsåterfall och situationer då ett barn under 10 år i arbetstagarens familj insjuknar. På arbetsplatsen ger dessutom arbetsgivaren noggrannare anvisningar om vem som tar emot anmälningar och hur intyg ska lämnas. Läs också Insjuknande under semestern Semester för visstidsanställda Användbara länkar Arbetsavtalslagen Branschspecifika kollektivavtal Vad tyckte du om detta innehåll? Reaktio(Required) Detta var användbart Jag gillade verkligen det här innehållet Jag förstod inte Detta var inte användbart Kommentar (valfritt)
