Skip to content
Framsida » Strejkrätten – en viktig grundläggande rättighet
Artiklar

27.03.2025 14:38

Strejkrätten – en viktig grundläggande rättighet

Strejkrätten är en väsentlig del av ett demokratiskt samhälle och arbetsmarknadens funktion. Genom den kan anställda och fackförbund påverka arbetsförhållandena när förhandlingarna inte ger önskat resultat. Strejkrätten tillhör alla anställda och att begränsa den är alltid en viktig fråga som handlar om grundläggande rättigheter, påminner jurist Marianne Friman.

Med strejkrätten avses arbetstagarnas rätt att utöva kollektiv påtryckning, dvs. konfliktåtgärder mot arbetsgivare. Strejker avser ofta alla typer av konfliktåtgärder, inte bara arbetsnedläggelse. En mer korrekt benämning på de olika åtgärderna skulle dock vara rätten till konfliktåtgärder.

I Finland lades grunden för strejkrätten redan 1924 när man stiftade en lag om arbetsfredsplikt – vilket innebär att om det inte finns ett giltigt kollektivavtal, är det tillåtet att gå i strejk. Kollektivavtalslagen trädde i kraft 1946 och har reviderats flera gånger, men strejkrätten är något som man sällan ingripit i. Förra året begränsades dock strejkrätten, bland annat för politiska strejkers och sympatistrejkers del samt genom att höja strejkböterna.

Strejkrätten har erkänts som en grundläggande rättighet på många nivåer. I Finland faller den inom ramen för föreningsfriheten i grundlagen (§ 13.2), och rätten är också skyddad genom internationella konventioner, såsom Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Internationella arbetsorganisationen (ILO) har skyddat strejkrätten som en del av föreningsfriheten allt sedan 1950-talet.

Alla anställda på arbetsplatsen har rätt att delta i en strejk utan rädsla för konsekvenser.

En arbetsgivare kan försöka minska effekten av strejker genom att erbjuda bonusar, övertidsersättning eller andra förmåner till dem som inte deltar i strejken. Detta strider dock mot likabehandling av anställda.

I ett färskt domslut från Högsta domstolen (2024:47) fastslogs att arbetsgivaren hade diskriminerat anställda på grund av deras facklig verksamhet genom att erbjuda extra förmåner till dem som inte deltog i strejken. Enligt domstolen var arbetsgivaren skyldig till att betala ersättning till de diskriminerade arbetstagarna, dvs. de som deltog i strejken, med stöd av diskrimineringslagen.

Domstolens beslut understryker att en arbetsgivares försök att bryta en strejk genom att erbjuda extra förmåner till anställda som bryter strejken är även juridiskt förbjudet. Detta strider mot likabehandling av arbetstagare och kränker deras grundläggande rättigheter att delta i facklig verksamhet utan rädsla för diskriminering.

Checklista

  • Att delta i en strejk är en grundläggande rättighet. Den innebär att anställda kan påverka sina arbetsvillkor. Arbetsgivaren kan inte straffa för det.
  • Att bryta en strejk genom att erbjuda extra förmåner är diskriminerande. En arbetsgivare får inte erbjuda extra förmåner till de anställda som väljer att inte strejka.
  • Strejkrätten är internationellt skyddad rättighet. Den är en del av grundlagen, EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna och ILO:s konventioner.

Artikeln är skriven av PAMs jurist Marianne Friman.

Keywords:

arbetskonflikt

Vad tyckte du om detta innehåll?

Läs nästa

Sök