Serviceanställda ska göra sin röst hörd i Europeiska unionen

— Schyssta villkor på den europeiska arbetsmarknaden är också en fördel för den finska löntagaren, säger Tiina Huotari, PAMs expert med ansvar för påverkansarbete på europeisk nivå.

De viktigaste EU-initiativen för PAM har de senaste åren varit frågan om företagsansvar, dvs. företagens ansvar i hela leveranskedjan, lönetransparens, dvs. mindre löneskillnader mellan män och kvinnor, arbetsvillkor för dem som arbetar inom plattformsekonomin samt Europeiska företagsrådet (EWC).

För att uppnå de europeiska löntagarorganisationernas mål behöver vi EU-lagar om arbetslivet som fastställer minimikraven.

PAM vill bidra till ett bättre arbetsliv

Under de senaste fyra åren har EU beslutat om många viktiga frågor som rör arbetslivet. Målet med minimilönedirektivet är till exempel att minska fattigdom och inkomstskillnader genom att stärka kollektivavtalen och öka andelen anställda som omfattas av kollektivavtal.

Ansvar för hela leveranskedjan

Stater och kommuner har ett stort ansvar när de upphandlar produkter och tjänster från privata aktörer.

— Efterlevnaden av lagar och kollektivavtal kring arbetslivet bör vara ett specialvillkor vid offentliga upphandlingar. Det kan inte vara så att det billigaste priset är den enda faktorn vid offentliga upphandlingar och effekterna på människor och arbetsvillkor beaktas inte, säger Huotari.

– Vi behöver bättre företagsansvar. Ett viktigt syfte med lagstiftningen om företagsansvar måste vara tillbörlig aktsamhet (due diligence) i fråga om mänskliga rättigheter i företagets hela värdekedja.

Arbetstagarna ska bli hörda

I PAMs mål ingår också att se till att arbetstagarrepresentanterna hörs bättre när beslut som gäller dem fattas i EU och i europeiska företag.

— När EU kämpar mot den globala uppvärmningen och strävar efter koldioxidneutralitet, bör information och samråd med anställda inkluderas på alla nivåer av beslutsfattandet. Detta är också viktigt för att öka inkluderingen och acceptansen för de åtgärder som vidtas. Och eftersom servicesektorerna också har en roll i utsläppsminskningen, är det viktigt att investera i utbildning och kompetens, framhåller Huotari.

Om ett företag är verksamt i flera EU-länder, ska det ha ett europeiskt företagsråd (European Works Council EWC) där arbetstagarrepresentanter från olika länder träffas.

—Europeiska kommissionen har lovat att ännu under denna mandatperiod lägga fram ett förslag för att stärka de nuvarande EWC-reglerna. Målet är att information och samråd till medarbetarna ska förverkligas bättre än idag. Vi har arbetat mycket med den här frågan, och vi hoppas verkligen att den tidsplan som kommissionen har lagt fram håller.

Viktigt att arbetstagarna röstar i EU-valet 2024

I EU-valet 2019 använde endast 40 procent av finländarna sin rösträtt. De äldre och de med högsta inkomsterna var mest aktiva i valet.

Tiina Huotari uppmuntrar PAM-medlemmar att rösta i början av juni.

—Genom att rösta kan du ha en direkt inverkan på vem som utformar EU-lagstiftning. Vi behöver ett Europaparlament som förhåller sig positivt och progressivt i arbetslivsfrågor och frågor kring social trygghet. Och det är viktigt att vi har ett parlament som representerar alla människor. Vad händer om en betydande del av folket inte är representerat?

—EU-valet är viktigt för de proffs som jobbar inom servicesektorn i Finland. Vi behöver ett starkt och progressivt EU-parlament för att skydda arbetstagarnas rättigheter i Finland, säger Kristjan Bragason, generalsekreterare för EFFAT, Europeiska federationen för fackföreningar för livsmedel, jordbruk och turism, med hänvisning till regeringen Orpo-Purras arbetslivsreformer som ämnar att försvaga de anställdas ställning och rättigheter.   

Oliver Röthig, regionsekreterare för UNI Europa, uppmanar att rösta på arbetstagarvänliga kandidater.

— Faktum är att när progressiva och socialt medvetna ledamöter är i minoritet i Europaparlamentet, kommer det att vara otroligt svårt att främja sådan EU-lagstiftning som bidrar till jämställdhet, anständigt arbete och en rättvis fördelning av välstånd.

Som exempel nämner Röthig lönestöld som innebär att en anställd får en lön som är lägre än vad kollektivavtalet eller lagen anger.

— Lönestöld är verkligen ett stort problem i hela Europa. Vi behöver en stark lagstiftning som kriminaliserar det. Och vi måste lösa detta på europeisk nivå under nästa mandatperiod.

Text: Hildur Boldt

Artikelbild: Shutterstock