Skip to content
Artiklar

23.01.2023 17:02

Genomsnittlig minimiarbetstid, lönehöjningar och rätt till arbetshälsovård – vad ska man veta?

PAM:s rådgivningschef Marja Salmivuori och hennes medhjälpare svarar på frågor som medlemmarna undrar över.

”Så här i början av året har det vanligen kommit en allmän löneförhöjning. När stiger min lön?”

Det finns ingen allmän löneförhöjning, även om detta är en fras som man ofta stöter på. Varje fackförbund förhandlar om kollektivavtal för de branscher de representerar, och som en del av det avtalas också om löneförhöjningar. 

Tabellönerna och löneförhöjningarna är minimilöner, arbetsgivaren kan betala mer. Kollektivavtalen garanterar dock en minimilön för alla. 

I kollektivavtalsförhandlingarna som fördes våren 2022 kom man överens om en avtalsperiod på två år. Minimilönerna och förhöjningarna avtalades dock enbart för avtalsperiodens första år. Därför förhandlar man våren 2023 på nytt om lönerna inom servicebranscherna. Om man inte når en överenskommelse i förhandlingarna, kan också kollektivavtalet sägas upp. 

I kollektivavtalen avtalas också om andra ekonomiska förmåner i anställningsförhållandet, såsom semesterpenning, lön under sjukdomstid, arbetsspecifika tillägg samt söckenhelgsersättningar och semester. Bland annat dessa saker har förhandlats fram i kollektivavtalen så att de är bättre än lagarna som styr arbetslivet. I motsats till vad många tror fastställs flera av anställningsförhållandets förmåner och rättigheter i Finland genom kollektivavtal och inte genom lag.

Ju fler människor som hör till fackförbund inom sin egen bransch, desto starkare och bättre förhandlingsberedskap har vi. 

Läs mer om löne- och kollektivavtalsförhandlingarna

”Min arbetsgivare meddelade att jag inte har tillgång till företagshälsovård. Är detta möjligt?”

Arbetsgivaren ska ordna lagstadgad förebyggande företagshälsovård, även om det bara finns en anställd. Däremot är ordnandet av sjukvård frivilligt för arbetsgivaren. 

Den lagstadgade företagshälsovården omfattar arbetsrelaterade hälsoundersökningar, arbetsplatsutredning, stöd av arbetsförmågan och utredning av sjukdomar eller symptom som har samband med arbetet. Till exempel ordnande av vård vid olycksfall i arbetet hör till den lagstadgade företagshälsovården. Därför måste varje anställd givetvis veta var den egna företagshälsovården är belägen.

Med ordnande av frivillig sjukvård avses till exempel vård vid snuva och feber eller till exempel olika vaccinationer eller fysioterapibehandlingar. 

I samband med introduktionen i arbetet i början av anställningsförhållandet ska den anställda informeras om vilket företagshälsovårdsavtal som gäller. I enlighet med detta har anställda rätt att använda sig av företagshälsovårdens tjänster utan betalningsförbindelser eller särskilt tillstånd av arbetsgivaren. 

I kollektivavtalen har man separat avtalat om fall där till exempel ett intyg av en sjukskötare räcker för konstaterande av sjukdom. Detta gäller i situationer då företagshälsovården endast omfattar den lagstadgade delen. Dessutom kan det finnas egna bestämmelser om epidemiartade sjukdomar i kollektivavtalen.

Om du är osäker på om du omfattas av företagshälsovården, fråga din chef om saken. 

”Jag arbetar som kock i en restaurang och i mitt arbetsavtal har vi kommit överens om en genomsnittlig minimiarbetstid på 90 timmar per tre veckor. Mina arbetskamrater talar om förverkligande av den genomsnittliga minimiarbetstiden och dess granskning. Vad betyder detta?”

Enligt kollektivavtalet för anställda inom turism-, restaurang- och fritidstjänster kan man med en deltidsanställd avtala om genomsnittlig minimiarbetstid i arbetsavtalet. 

Om arbetsgivaren och den anställda har avtalat om en genomsnittlig minimiarbetstid under en treveckorsperiod, ska den avtalade arbetstiden realiseras under granskningsperioden. 

Arbetsgivaren och den anställda granskar realiseringen av den genomsnittliga minimiarbetstiden under en tidsperiod på ett år. En kortare granskningsperiod kan dock avtalas separat på arbetsplatsen. 

Granskningen görs för hela perioder på tre veckor från januari till januari. Granskningsperioden börjar med den första hela treveckorsperioden i januari och slutar vid den motsvarande hela treveckorsperioden i januari därpå följande år. 

Granskningen av arbetstimmarna görs inom två månader från granskningsperiodens slut. Tidpunkten för granskningen och de treveckorsperioder som ingår i den ska meddelas den anställda innan granskningen utförs. 

Med granskningen säkerställer man att arbetsavtalet motsvarar den faktiska arbetssituationen. Om den faktiska genomsnittliga arbetstiden utan motiverade skäl har varit längre än den arbetstid som avtalats i arbetsavtalet, ska arbetstiden avtalas så att den motsvarar den faktiska arbetstiden. Timantalet i arbetsavtalet ska alltså höjas så att det motsvarar arbetstiden. 

Om arbetstiden ligger under den avtalade minimiarbetstiden ska arbetsgivaren betala en ersättning som motsvarar de uteblivna arbetstimmarna åt den anställda. Ersättningsskyldighet föreligger dock inte om det avtalade minimitimantalet inte har realiserats av en orsak som beror på arbetstagaren eller på grund av oavlönad frånvaro. 

Om man inte har avtalat om någon annan granskningsperiod på din arbetsplats, finns granskningsperioderna och antalet treveckorsperioder som ska användas i granskningen i kollektivavtalet för arbetstagare inom turism-, restaurang- och fritidstjänster.

 

 

Keywords:

anställning

Sök