Välmående arbetstagare

Sjukvård på allmänläkarnivå i företagshälsovården

Företagshälsovården består av lagstadgade och frivilligt avtalade utökade tjänster. Det här delar upp arbetstagarna i dem som bara får lagstadgad företagshälsovård och dem som också får sjukvård genom de utökade tjänsterna. Ju bättre inkomsten är, desto säkrare omfattas arbetstagaren av sjukvårdstjänsterna. Därtill ingår det ofta sjukvård i företagshälsovården hos stora arbetsgivare. Att låginkomsttagare hamnar utanför skapar orimliga skillnader och skjuter sannolikt upp deras läkarbesök.

Att tidigt reagera på och behandla symtom som påverkar arbetsförmågan ligger i allas intresse när inte minst den åldrande befolkningen understryker vikten av att hålla arbetskraften arbetsför. Man kan exempelvis integrera modellerna för tidigt stöd, stödet för återgång i arbete efter lång sjukfrånvaro och ersättningsjobben i företagshälsovårdens och arbetsplatsens främjande och understöd av arbetstagarnas hälsa och uthållighet.

Det är alltså logiskt att ge alla arbetstagare rätt till grundläggande sjukvård hos en företagshälsovårdsläkare. Sjukvård på minst allmänläkarnivå måste bli en del av företagshälsovården.

Arbetsgivarna ska ta ansvar för psykosocial belastning

Serviceanställda upplever en ständigt ökande arbetstakt samt växande fysisk och psykisk belastning. Enligt en medlemsenkät fruktar nästan 60 procent av medlemmarna att arbetsbelastningen blir övermäktig.

Arbetsplatserna har för små personalresurser. Läget började försämras under coronatiden och har inte förbättrats sedan dess. Alltför många känner att orken börjar ta slut och att arbetsförmågan är nedsatt på grund av långvarig överbelastning. Utbrändhet blir vanligare.

Arbetsgivaren är skyldig att åtgärda arbetsmiljön för att eliminera psykosocial belastning och förbättra uthålligheten. Sambandet mellan utbrändhet och arbetsmiljö ska identifieras och diagnostiseras korrekt. Arbetsgivaren ska betala sjuklön i enlighet med kollektivavtalet och detta påverkas inte av FPA:s riktlinjer för dagpenningen.

FPA har å sin sida skäl att ändra riktlinjerna så att de först och främst tryggar arbetstagarens utkomst under sjukdomstiden. Arbetstagaren ska inte vara den som betalar priset för arbetsgivarens försummelse av arbetsmiljön.

Psykisk hälsa stöds i arbetet

Sjukfrånvaron på grund av psykiska problem har ökat starkt under hela 2000-talet och är nu den vanligaste orsaken till nya sjukpensioner. Framförallt hos unga har de psykiska problemen ökat oroväckande. Arbetet stärker den psykiska hälsan och välbefinnandet när arbetsplatsen har en sund arbetskultur. Ungas oro över arbetsbelastningen och utkomstens oförutsägbarhet måste adresseras. Ingen ska heller behöva råka ut för osakligt bemötande i arbetslivet.

Vårt mål är att arbetstagarnas psykiska hälsa stöds genom att man uppmärksammar förebyggandet av psykosocial belastning och framförallt arbetsgivarens skyldighet att skydda unga arbetstagare mot osakligt bemötande och sexuella trakasserier.

I mentalvårdsarbete som är förebyggande och främjar företagshälsovårdens roll ska man öka stödet för psykisk hälsa och koppla det till den lagstadgade företagshälsovården.

Det går att kombinera arbete och fritid

Arbetslivet genomgår förändringar som är positiva för arbetstagarna. Till exempel ökar flexibiliteten i arbetsarrangemangen, men dessa förändringar märks inte i servicebranscherna. Distansarbete är inte möjligt i serviceyrken, arbetet utförs i skift och även nattetid. I en utredning (2023) om arbetet inom servicebranscherna uppgav fler än förut att de behövt vara flexibla med arbetstiderna när chefen eller arbetsuppgifterna krävt detta.

Möjligheterna att påverka arbetstidens längd och förläggning har inte ökat i önskad takt trots en dokumenterad korrelation mellan möjligheterna att påverka de egna arbetsskiften och arbetstagarens hälsa och välbefinnande.

PAM försvarar arbetstagarnas rätt till fritid utan störningar från arbetsrelaterad kommunikation.

Ofrivillig deltid är vanligt förekommande i servicebranscherna och leder i många fall till en dålig utkomst och försök att förbättra den genom att skrapa ihop extra jobb.

Digitala system har gjort det möjligt att erbjuda och ta emot extra arbetsskift mobilt, men detta leder också till ständig uppmärksamhet på mobilen även när arbetstagaren borde vara ledig.

Ibruktagningen av chattgrupper där arbetet följs upp, styrs och planeras även utanför skiften innebär likaså att arbetstagarna binds mer till arbetet på sin fritid. När arbetsbelastningen ökar är det viktigt att ge arbetstagarna möjlighet till återhämtning genom att arbetet kan frånkopplas.

Europaparlamentet har godkänt ett initiativ till direktiv som skulle ge arbetstagare rätt att stänga av jobbtelefonen och e-posten på fritiden utan att få problem om de är oanträffbara.

Har du några frågor? Kontakta våra experter!